Våra killingar har gjort stallet till sitt och när kvigan Josefine är på besök hos tjuren verkar dom väldigt missnöjda med att hon inte finns hos dem och att hennes plats är tom. Josefine blir två år nu till sommaren och det är tid för henne att träffa tjuren och få en liten kalv förhoppningsvis om 9 månader. Hon är väldigt special Josefine av hennes fars alla avkommor är hon den enda tjejen, så med 9 bröder blir man lätt lite bortskämd och får bästa platsen i stallet.
Den övriga flocken vilar som bäst ute i vindskyddet men så fort kameran kommer fram finns det alltid några som skall störa friden och vissa upp sig lite extra, det känns på dem att våren är efterlängtad, trots att det inte är något som växer i vinterhagen går dom ändå och letar efter dom första gröna stråna som tittar upp.
Nere i skogen hittar man tydliga spår att våra hackspettar gillar vår senfärdighet med att ta han om vindfället, över hela stammen ser man hur dom har med enkelhet fått bort barken för att komma åt larverna som gömmer sig där under. På andra ställen ser man kottar som har rensats på frön.
Efter en tung vecka med motorsågen tog vi en lugn fredag med sekatören och gav oss på vindruvorna i växthuset. Vi har ca 20 olika sorter vindruvor som ger skörd från sommaren långt in på hösten. Det vi inte hinner äta själva eller sälja pressas till juice, när pressningen är klar finns det fortfarande mycket gott kvar så våra grisar äter mer än gärna.
Vårvärmen i växthuset motsvarar dom förhoppningarna som man har även om det utomhus är kring 0 och blåsigt. Inne i värmen växer sallad ruccola och salladsvitlök för fullt och det börjar röra sig i knopparna hos persikor aprikoser och nektariner.
Men förra årets ympningar slår persikorna med hästlängder när dom redan har kommit i gång med dom första bladen. Nu är det bara att hoppas vi inte får en sen snöstorm och kyla får då blir det inte roligt för vårens allra snabbaste växter.
Bokeslundsgården 
Kommentera