Hjälp från Simone och Sven

Simone och Sven har varit på besök här hemma precis som hos så många andra i Skåne och södra Sverige, vi har haft mer än vår beskärda del av skador under vinterstormarna men efter dessa två har vi klarat oss förvånansvärt bra. Att Skåne är ett landskap som utsätts för stormar och kraftiga sådana är något som man får räkna med så om man låter döda och skadade träd står kvar där dom kan göra skada eller om man inte ser till att säkra byggnader och då framförallt tak får man räkna med skador. Större delen av den skog som här till gården hittar man i Lybymosse. En mosse som aktivt brukad till för ungefär 50 år sedan där man skördade torv för husbehov och avsalu, gårdarna Lyby och Brunstorp hade alla andelar i mossen där man kunde skörda så mycket torv man ville. Mosse är i dag till stora delar täckt med blandlövskog som domineras av Björk men man hittar även Asp, Al och Ek.

Vi kraftig nederbörd och snösmältning blir den lågt liggande mossen mera en sjö än skog. Det områdena som tillhör gårdar som varit flitiga med torvskördandet är nu helt under vatten och det ända framkomliga vägarna är det vallar som lämnats för att kunna frakta den torra torven ur mosen. Dessa vallar är till stora dela bevuxna med träd och under stormar som dessa ligger därför träden i skock längs med dessa.

Som jag skrev innan så är Björk det vanligaste trädslaget, den gillar vanligen fuktiga marker och har ett stort vattenbehov under sommaren. Björken är snabb att kolonisera nya områden och växer snabbt. Men även om man då kan tycka att mossen är den perfekta platsen för Björk så finns det en stor nackdel. Torv har ett lågt PH och är mycket syrefattigt för att inte rötterna skall dö måste björken ha ett stort men ytligt rotsystem.

Det funker förvånansvärt bra i början av Björkens liv men efterhand som bom blir större och tyngre börjar de ofta att luta och när det börjar blåsa lägger som sig helt ofta drar dom med sig andra träd i fallet och det gör att röjningen blir både farligare och svårare med stammar som ligger i spänn och rotvältor som måste undvikas.Inte bara förlusten av träden påverkar oss utan även en massa extraarbete när stängsel dras med när träden faller. Stängsel som detta måste lagas innan våren och kommande betessläpp. Mossen har under et senaste åren varit ett av våra fokusområden för restaurering. Vi fäller skogen i omgångar för att återskapa det öppna landskapet med betesdjur och en rik markflora. Dessa Björkar skulle alla fällas för eller senare som en del i detta arbete, det blev med Simones och Svens hjälp bara lite tidigare än beräknat.

december 10, 2013 0

Goat Moth varken mer eller mindre

Arbetet med att ordna med ved för kommande vintrar är inget för den klene, men det är ett jobb som ger mersmak. Det börjar man med att man vill restaurera betesmarker dels för sina djur men också för mångfalden av djur och växter som gynnas så står man snart inför faktumet att man måste låta motorsågen arbeta. Träd och överskottet från dem är ett stort hot mot vårt kulturlandskap av ängar och beteshagar. Så för oss är det dubbel nytta restaurerade beteshagar och massor av ved till vintern, det blir ofta en rik blandning av olika arter. De mest dominerande i år är Ask Asp Al och Björk. vilket är bra till lite halvbra ved om man räknar på energimängd men allt är odlat här på gården. När man står där som bäst och matar in ved för kommande vintrar är det ofta inte så spännande det som ger något är att se hur vedhögen växer närmare taket men så i går dök något roligt upp. Denna ganska stora mörka larv var fast besluten om att inte följa med in utan kröp i motsatt riktning. Från en ganska väl perforerad bit Asp hade varit hans hem fram tills i dag, jag har sett dessa nästan helt ihåliga asparna tidigare men aldrig vad som har skapat gångarna. Vi har nästan inga fina Aspar nere i mossen dåalla som vi sågar ner är mer eller mindre fulla av gångar och våra hackspettar har haft en förkärlek att hacka i dessa träd. Nu vet jag varför! vem kan inte motstå en sur och ganska bestämd larv på ca 5 cm?Denna gynnaren hade en egenhet till, den luktade get, tänkte inte så mycket på det först. Asparna är tagna från skogen där våra getter betar och det är möjligt att en bock eller fem lämnade ett visitkort på denna stocken och det är det som sitter kvar än och ger doft åt larven. Men det hade jag fel i detta är gångarna som den Vanliga trädfjärilens larv gör. Den mer beskrivande namnet Vedborre borde användas i stället för att ge en rättvis bild om vad det handlar för ett djur för denna gynnaren lever i ca 4 år som larv innan den är redo för att förvandlas till vuxen och då äter den inget utan får nöja sig med energireserverna som den har samlat som larv. Så har vi detta med getlukten som snart fick sin förklaring av det engelska namnet Goat Moth vilket känns helt logiskt vilken fjärill skall man ha i sin gethage om inte en Goat Moth?

juli 27, 2013 1

Den första dagen på vuxenlivet för årets bockkillingar, det har blivit gamla nog nu för att lämna mamma och systrar för att flytta med pappa Dunderhård till ny saftig vallåterväxt vid våra dammar. Anledningen till att vi särar på han och hondjur är att vi vill att getterna skall sluta med sin mjölkproduktion och komma i form till beteckningssäsongen som börjar i augusti/september, vi väll även ha koll på vem som är far till vilka killingar och då får alla handjur flytta så långt bort från getterna som det bara går. En get är dräktig i ca 5 månader och från slutet på denna månaden brukar dom börja brunsta.Känns extra roligt att få träffa denna kilen, i vintras hade han hans mamma lite svårt att föda fram honom och vi fick hjälpa till att få ut klumpen. Nu är han så pass välväxt att han klarar sig själv utan mamma.Man kan lugnt säga att nästan 30 getter har ganska stor inverkan på sin närmiljö. I skogen har vi 1-2 gånger i veckan gått ner och fällt mindre träd och sly så att getterna har kommit åt blad skott och bark på dom yngre grenarna. Förhoppningen är att inom några år ha en återställd betesmark med enstaka träd i stället för sumpskog med Björk och Al.Men det är inte bara framsteg med getterna, en av dom yngre getterna har fått en skada på juvret som har lett till en inflammation, inget annat att göra än att ringa vår veterinär Julius som kom och skrev ut en kur Ehacilin, så nu är det bara att behandla och se hur juvret reagerar på behandlingen geten själv och hennes killing verkar helt opåverkade av inflammationen och har bra aptit och humör.

juli 4, 2013 0

Hagmark på gång

Såna fantastiska medarbetare man har vårt skogsbete har aldrig varit i bättre skick sen vi fick det stängslat för getter och flocken flyttade in. Tidigare år har vi mest haft kor på dom delarna av området som har varit mer öppet, det fungerade bra men deras tyngd och trampande fick som följd att den mjuka mossmarken blev väldigt knölig. Nu när vi bara har getter där inne återgår den snabbt till en jämt och fin grässvål, då korna gick mellan tuvorna hoppar getterna gärna på dom i stället och bidrar på så sätt till att området blir jämnare för var vecka som gå. Efter den senaste veckans ymniga regnande fungerar skogen som ett översilningsområde som fångar upp sediment och näringsämnen från kringliggande åkrar och förhindrar att det sköljs ut i större vattendrag och bidrar negativt till vattenmiljön.Vintern 2012 började arbetet med att hugga och röja i denna delen och redan efter bara några månader med betesdjur ändras karaktären betydligt, Där mossa och lummer dominerade hittar man nu mer örter och gräs. Det är fortfarande alldeles för mörkt och många av dom träden som man i dag ser måste bort för att grässvålen skall kunna växa sig stark.Medan det i vissa områden ser riktigt lovande ut känns det mer som en regnskog i andra, man får följa dom gamla stigarna som man använde då man skördade torv i mossen. Detta är inte ett projekt att skapa betesmark till djuren utan i stället att restaurera ett helt område till sin forna glans. Det kommer att finnas frodigt bete till djuren, timmer och ved att hugga, vattensamlingar till våra vänner grodorna, evighetsträd som är viktiga som boplats och skafferi åt våra hackspettar.Här har vi delar av betesmarksskaparna en till två gånger i veckan ger jag mig ut med motorsågen för att fälla sly och buskar till dom, dom flesta av vide buskarna visar redan kraftiga skador av getterna och när dom tas ner kommer getterna åt dom bästa bladen ocg skotten, efter en vecka återstår endast rengnaga stammar, det som från början var ogenomträngliga snår får nu ge vikna för hagmarksväxter. Endast dom största stammarna använder vi till ved resten får ligga kvar och bidra till kretsloppet, på mindre en ett år försvinner det mesta av riset och endast stammarna återstår.

juni 19, 2013 0

Brunnslock till fäladen

Att arbeta med jorden och tamdjur är att vara en kedja man fortsätter arbetet med att förändra och förvalta så att kommande generationer skall kunna fortsätta. så går mina tankar kring gammelmormor Inga, för en så där 25 år sen ordnade hon så att en ek blev nedtagen och uppsågad till plank och reglar. Hon visste inte då vad dom skulle användas till men säkert fanns det en tanka om att dom kommer säkert till bra användning i framtiden. Mycket riktigt i april 2013 var det äntligen tid att använda dom.Ek är så där jobbigt hårt att arbeta med och det behövs bra grejer för att det skall funka tillkapning ordnas bäst med bänksåg och sen måste varje skruvhål borras och försänkas innan skruvarna kan komma på plats.Nu kan det vara så att vi tar i lite i överkant men det känns bättre att göra det ordentligt från början så slipper man göra om senare, 4 st 10 cm skruv i varje ända det blir 80 cm på bara en liten stump vid sidan av luckan, dom fullånga planken har 20 skruv var i sig.Så här blev resultatet med den lite lyxiga detaljen så luckan hålls öppen och är lättare att stängaLite för tung att få på plats själv men med två starka praktikanter gick det hur bra som helst

maj 2, 2013 1

Snart en fin Fälad

Känns som att vi har lite medvind på våra olika projekt nu. Vår fälad får ett riktigt ansiktslyft och är på väg att återfå sin forna glans med både beteshagar och slåtterängar. För att vi skall nå hela vägen fram så är det många björkar som skall fällas så att gräs och enebuskar trivs bättre.Till vissa sträckor av stängslet har man använt enestolpar, lokalproducerade, miljövänliga, komposterbara och hållbara kan det bli bättre? vi skall försöka att fortsätta denna fina tradition. Men vi vill ändå ha några Enar kvar i markerna så det får bli en kompromiss av olika stängselstolpar.Fäller man mycket träd blir det även mycket ris, en del lägger vi i högar till fåglar och insekter men mycket bränner vi på plats för att minska körningarna på den känsliga marken. den röjningen som vi genomför nu är den första på minst 40 år och den kommer att ske i omgångar dom närmaste 5 åren. allt för att marken och växtligheten skall hinna anpassa sig till den öka solinstrålningen och näringen som kommer från rotsystemet till dom träden som vi har sågat ner. Går man för snabbt fram kan man göra mer skada än nytta.

april 4, 2013 0

Fram med motorsågen för att få ett rikt odlingslandskap

På många håll i världen är det brist på träd allt mer skogsmark tas i anspråk av jordbruket för att odla eller beta. Här hemma är det tvärt om vi har för mycket skog och en akut brist på betesdjur som kan hålla landskapet öppet. Så vill man arbeta med att bevara den biologiska mångfalden som man hittar i betesmarker och ängar är ett av dom viktigaste redskapen motorsågen. Här ovan ser ni vår praktikant Ben i full färd med att kvista och kappa upp en ek. Det stycket som vi arbetar på har varit i min frus familjs äga i flera generationer och har varit utarrenderat under lång tid. Gammelmormor Inga som bor i huset som man skymtar i bilden tror att det var mer än 40 år sen man kanthögg sist. Mycket av stycket har varit bevuxet och ännu mer har varit skuggat av alla träd som kryper sig in och för varje år tar mera i anspråk av stycket. Men nu när vi sågar tar vi inte allt, kvar lämnar vi äppelträd, rönn hagtorn lönn och plommon. Man blir glad när man hittar 3 lindar som vi kan börja hamla och ytterligare bidra till att återskapa ett mer ursprungligt utseende.

Det är även roligt att arbeta med motorsågen för resultatet är så påtagligt. där det ena stunden är fullt av sly och träd är det nu en vacker kant med stengärde. Det blir även mycket ved som kommer till användning på gården och mycket av näringsämnena som är i dom mindre granarna återförs till marken när det eldas. Värmen från eldarna kan även väcka vilande frön som är beroende av höga temperaturer för att gro.

Har vi bara lite tur med vädret i dag kommer vi nog att bli klara med och båda fälla dom sista och städa undan. En liten lövhacka är till stor hjälp för dom praktikanter som drar ris. Även om man försöker ta allt med motorsågen kan det hända att man glömmer en gren eller två. Funkar på både mjuka och håra träslag och man blir snabbt ganska proffsig med den.

mars 12, 2013 0

Ännu mera vår

Våra killingar har gjort stallet till sitt och när kvigan Josefine är på besök hos tjuren verkar dom väldigt missnöjda med att hon inte finns hos dem och att hennes plats är tom. Josefine blir två år nu till sommaren och det är tid för henne att träffa tjuren och få en liten kalv förhoppningsvis om 9 månader. Hon är väldigt special Josefine av hennes fars alla avkommor är hon den enda tjejen, så med 9 bröder blir man lätt lite bortskämd och får bästa platsen i stallet.

Den övriga flocken vilar som bäst ute i vindskyddet men så fort kameran kommer fram finns det alltid några som skall störa friden och vissa upp sig lite extra, det känns på dem att våren är efterlängtad, trots att det inte är något som växer i vinterhagen går dom ändå och letar efter dom första gröna stråna som tittar upp.

Nere i skogen hittar man tydliga spår att våra hackspettar gillar vår senfärdighet med att ta han om vindfället, över hela stammen ser man hur dom har med enkelhet fått bort barken för att komma åt larverna som gömmer sig där under. På andra ställen ser man kottar som har rensats på frön.

Efter en tung vecka med motorsågen tog vi en lugn fredag med sekatören och gav oss på vindruvorna i växthuset. Vi har ca 20 olika sorter vindruvor som ger skörd från sommaren långt in på hösten. Det vi inte hinner äta själva eller sälja pressas till juice, när pressningen är klar finns det fortfarande mycket gott kvar så våra grisar äter mer än gärna.

Vårvärmen i växthuset motsvarar dom förhoppningarna som man har även om det utomhus är kring 0 och blåsigt. Inne i värmen växer sallad ruccola och salladsvitlök för fullt och det börjar röra sig i knopparna hos persikor aprikoser och nektariner.

Men förra årets ympningar slår persikorna med hästlängder när dom redan har kommit i gång med dom första bladen. Nu är det bara att hoppas vi inte får en sen snöstorm och kyla får då blir det inte roligt för vårens allra snabbaste växter.

mars 9, 2013 0

17 grader den 6 mars

Efter en helg i Jämtland med årsmöte i Föreningen Allmogegeten där det man får träffa många engagerade djurägare och få en fantastiska rundvandring på Jamtli känns det härligt att påbörja ett verksamhetsår med en oförändrad styrelse och dubbelt så många suppleanter som tidigare. Många idéer på hur man skall förbättra verksamheten och många artikel förslag till vår tidning Heidrun. Namnet Heidrun kommer från asagudarnas get som betade på Valhalls tack och ur hennes spenar rann mjöd och öl så det räckte till alla och fram åt kvällen slaktades hon så alla kunde äta av henne, på morgonen stod hon där betande som om inget hade hänt, riktigt så går det inte till på årsmötet men det visar på vilket viktigt djur getterna var för dom forna nordborna.

Även om det är trevligt att besöka Jamtli så trivs jag ändå bäst hemma på gården med våra projekt. Arbetet med vår fälad har fått riktigt bra fart nu när vi har 4 praktikanter här på gården, dom hjälper till med trädfällning och risdragning men även att samla upp gammal taggtråd som finns kvar i kanterna.

Även om man vill fortsätta att arbeta med fäladen hela dagen har man dom som väntar på en här hemma, hos ungdjuren är man alltid efterlängtad för det kan ju hända att man har något gott med sig. Dom verkar extra rastlösa när solen skiner ute och fönvindarna kommer, nu är det bara nån månad kvar till dom första djuren kan börja flytta ut på betet om vi bara får lite värme och gräset växer.

Vårtecken finner man över allt här hemma Videkisar tittar fram till glädje för bina

Snödroppar ..

och Snöklockor vi gammelmormors husvägg.

Här hemma möts man av vårens tidigast blommande buskar Hybridtrollhassel som fyller sina kala grena med vackert gula blommor

Även i gräsmattan finns det överraskningar som kommer fram när snön smälter bort

mars 6, 2013 0

Motorsågar och kycklingar

Trots att vintern hävdar sitt grepp om Skåne är det vårkänslor i stallet, Getter får kor och grisar väntar på tillökning för att inte tala om kycklingar, 25 stycken fick vi i första omgången och dom har nu fått flytta från äggkläckaren till värmelampan, dom är väldigt försekomma och hittar själva till mat och vatten. Alla kycklingarna i denna omgången är från olika Kulturraser så som Vit Leghorn och Smålandshöns, två av dessa Fifty five flowery och Smålandshönan är könsvisande. Det betyder att man på kycklingens färg kan se om det är en tupp eller en höna, man kan även se om fel tupp har kommit in till hönorna. Kycklingen till Höger är en Smålandshöna och den till vänster en Fifty five flowery silver. Hönorna av bägge dessa raser har kvar utseendet med randiga ryggar från sina vilda förfäder, tupparna till bägge dessa är ljusgula till grå/gröna och har endast mycket svaga markeringar på ryggen.

Här har vi en Queen Silvia QS kyckling ytterligare en kulturras, i stället för ränder på ryggen har denna rasen sk måsteckning med fläckvis mörka och ljus områden. QS skapades under 1970-talet och blev klar 1976 och fick då namnet efter vår nya drottning. Rasen lägger bruna ägg ofta med mörkare partier på.

Vi har även fällt dom sista träden vi dammarna så att vi har en nya hage till våra getabockar när sommaren kommer, det som skulle vara ett litet och enkelt projekt har försenats av dåligt väder och andra saker som har kommit i mellan. Men nu är dom sista träden fällda stockarna samlade och allt riset lagt i höger för att torka fram till Valborg, när bara tjälen går ur marken skall vi börja sätta upp stängselstolparna och få eltråden på plats.

Vår gamla bockar Billy och Sauron var två väldigt metrosexuella herrar, när getterna inte brunstade och behövde deras tjänster trivdes dom bäst med varandra, förhoppningen är att våra två nuvarande killar skall trivas lika bra i hopp Charlie och Dunderhård har inte känt varandra så länga men när man inte har något alternativ så kommer dom nog att trivas lika bra med varandra.

Har även passat på att utforska vårt nya skogsstycka i Lybymosse, flera tecken från äldre tiders torvskördande hittar man där, i vissa delar är det mer vatten än mark så här på vintern då alla dom gamla torvgravarna fylls på från alla bäckarna som går genom området, här och där hittar man högar av gamla stubbar som man har grävt fram när man har tagit upp torven för att torka. Man hittar även lite mer otrevliga lämningar i form av flaskor och metallskrott dom tidigare ägarna har satt en väldigt stor tilltro till naturens förmåga att bryta ner saker. Vi drar vårt strå till stacken för att städa upp dessa miljösynder vilket inte alltid är negativt en mycket intakt och fin bakugnslucka kom fram sist vi var nere, med lite blästring kan den få ett nytt liv i vårt nya rökhus.

februari 6, 2013 0