Samtidigt på Bokeslundsgården

Vissa dagar känns det som att alla bitar faller på plats och allt det man föresätter sig blir verklighet. Den tidiga våren gör att man kan omsätta all den där odlarlusten i handling ute i trädgården, så medan vi jordförbättrar odlingarna med fåren ströbädd från förra vintern hjälper några av våra minsta vänner med pollineringen av våra blommande fruktträd. I vårat stora växthus finns det en liten fruktgård med aprikoser, persikor och nektariner. Trots att vi inte har någon värme där inne blommar träden redan med sina skyar av rosa och vita blommor, bina blir väl belönade för sina tjänster i form av nektar som behövs ute i kuporna nu när antalet bin ökar för att hinna med att samla nektar och pollinera inför den kommande våren och sommaren.

Våren är en tid för att testa nya saker och med hjälp från Cecilia på http://www.nyrupsosteria.se har vi nu testat att samla björksav med dessa tappar som leder saven direkt ner i dunken mycket hygieniskt och säkert. Det var många år sen vi provade det senast och då med betydligt enklare metoder. Vi hoppas att detta lilla försök skall slå väl ut för det är många idéer man får när man börjar lära sig mera om denna fantastiska produkt.

Nu när trädgården är gödslad och plöjd skall det första lådorna med potatis få komma ut i växthuset, det kommer att bli ganska många innan det är klart, Ett hundratal olika sorter brukar vi sätta varje år, några riktiga klassiker som Jämtlands vit och Dalslands blå men även lite nyheter som Apache en vackert röd potatis med fina gula ögan som vi fick en stor låda sättor av från våra goda grannar i Högseröd.

Ser inte så mycket ut för världen nu men detta är en av våra nya betesburar som vi skall ha till våra kycklingar. Teori är en sak men man måste prova sina tankar och funderingar ute i verkligheten, därför håller vi nu på och bygger en serie på fem burar. Alla är lite olika och tanken är att se vilken som djuren trivs bäst i och som är enklast för oss att flytta runt så kycklingarna får nytt färskt gräs varje dag när de är ute. Liknande burar förekommer i andra länder tyvärr kan man inte kopiera dessa rakt av utan de måste förbättras för att följa svensk lagstiftning och det regler som Krav har satt upp. En vanlig kyckling som man köper ute i affären har bara levt i ca 30 dagar, våra kycklingar lever i 140 dagar, det ställer helt andra krav på sin miljö och det är det som vi försöker tillgodose med dessa flyttbara betesburar.

mars 30, 2014 0

Det lilla hemmets ko

Det första djuren av ett djurslag som anländer till gården får på ett viss bli den mall som man bedömer alla efterkomman djur mot, där av är det extra viktigt för den som säljer livdjur att bara sälja djur som man själv kan tänka sig att avla på. Djur som har dåligt lynne, är dåliga mödrar eller bockar som är allt för tuffa mot folk och andra djur skall inte säljas utan förpassas till frysen. Att sälja olämpliga avelsdjur missgynnar dig själv, intresset för rasen och kan möjligen helt göra att en ny besättning helt uteblir för att man tröttnar.

När vi först skaffade getter fanns det en massa förutfattade meningar här hemma, gick det att äta getkött? luktar inte getter mycket? att hålla getter inne verkar helt omöjligt? trots detta hade vi bestämt oss för Göingegeter vår enda getras från södra Sverige, vit grå svart brun get med horn som är något av det allra roligaste djuren som jag har eller har haft. Gånarps Emma är en av det ursprungliga 5 getterna som flyttade hem till oss. Emma har på något sätt frusits fast i tiden och jag kommer alltid att se henne som den där tama unggeten som flyttade hem till oss en höstdag, nu är hon 11 år och kan stoltsera med att vara matriarkat i flocken med otaliga ättlingar hemma hos oss och i andra besättningar. Egentligen är det väll inte så mycket som har förändrats hon är lite lugnare nu för tiden har lite lägre horn och njuter av sin topp position i flocken.

Svar på våra frågor fick vi ganska snart, ja det går utmärkt att äta get och det är konstigt att inte fler har upptäckt denna dolda skatt av svenska mattradition. Ja getter luktar precis som att en ko luktar ko och en hund luktar hund, men bockar stinker i alla fall under brunsten och då kan man i bland behöva tänka sig för som man inte står i fel vindriktning från bockarna. Att hålla dom på plats är ungefär lika lätt svårt som med alla andra djur. Vet man hur en get funkat så är det lätt att sätta upp ett staket som fungerar men det som är mer sant för getter än våra andra djur är att ett gott bete är bästa stängslet.

Men om nu getter är ett sånt fantastiskt djur varför finns det inte fler getter? varför hittar man inte ett paket bockfile nere på ICA? Ser man på getens utveckling har i landet så har den fram tills väldigt nyligen varit ett otroligt viktigt och högt skattat djur som gav en värdefull inkomst det det bönder som var driftiga (precis som det är i dag). Inget kastades utan allt togs till vara så har det alltid varit slaktade man ett djur gjorde man så mycket man bara kunde av det. Blodet samlades till blodmat, skinnet såldes, hornen användes till redskap eller instrument, fettet användes för ljustillverkning och inte minst allt kött inälvor och ben. Kontanter var det ont om i bondstugarna och att då ha ett djur som geten som både ger mjölk ost medan det lever och en massa produkter som man kan sälja efter slakt måste ha varit idealet. Det bästa och finaste ostarna tillsammans med kött och skinn såldes för att man skulle kunna köpa det förnödenheter som man inte själva kunde producera på gården. Det getter man hade över hela landet var otroligt bra anpassade till den miljön de levde i och var det mest högpresterande man kunde tänka sig. Den avels som man bedrev färgades av den kunskapsnivå som fanns på landsbyggden där det flesta var analfabeter och Darwins utvecklingsteori inte hade fått så stort genomslag. Man sparade ungdjur efter flockens bästa moderdjur och slaktade det sämsta, organiserad avels förekom säkert vid slott och herresäten men det är en droppe i ett genetiskt hav.

Getter hamnade i bakvattnet när det moderna jordbruket växte fram i början av förra seklet, anledningarna till detta är flera men några av det största var det kraftiga satsningarna på mejerinäringen och då på kor och komjölk. Getmjölk var innan dess lika om inte viktigare för ost produktionen då utbytet kg ost av liter mjölk är större hos getter än av komjölk. Getterna har länge haft lite dåligt ryckte ända sen landet blev katolskt tiden där innan med asatro var geten högt ärad och på gudarnas boning Vallhall betade geten Heidrun och ur hennes juver strömmade öl och mjöd, så det var inte så konstigt att man gillade getter. Men det riktigt stora hoten mot geten kom inte från kyrkan eller marknaden utan från skogen. Man ville från statens sida gynna skogsbruket och geten såg man som ett hot mot detta och införde förbud mot att getter betade på ostängslad mark vilket var det vanliga. Ville man undvika problem med kronan fick man så snällt ta och hålla sina getter instängda på sin egen mark. Det fanns goda skäll till detta beslut för getter är väldigt duktiga på att beta blad,bark och skott från träd. Getter är mer en något annat av våra husdjur en buskätare mer än en gräsätare det som man för ca 100 år sen ville gynna är det som i dag är ett hot mot vårat öppna kulturlandskap. Många ställen i världen har för lite skog pga högt betestryck och behovet av bränsle, hos oss har skogen blivit ett hot i stället där fler och fler av våra mest värdefulla naturtyper riskerar att försvinna pga bristen på bra betesdjur. Här på gården använder vi getterna till det som de är bäst på att röja bort sly och ungskog från betesmarker som annars riskerar att helt växa igen.

Så hur går man vidare med detta? min lösning är ganska enkel vi behöver flera getter, det djurägare som i dag har lite djur kunde utöka sin besättning och alla de som är nyfikna på getter borde få chansen att träffa och lära sig mera om detta fantastiska djurslag som kan bli en av lösningarna på problemet med att bevara våra naturbetesmarker. Har man sen en massa getter som vårdar natur och som ger en massa mjölk till ost och andra mejeriprodukter kommer vi även att vara möjligt för alla de som är nyfikna att hitta sin bockfile på ICA.

För alla fina bilder tackar vi Erik Östling

december 29, 2013 0

Hjälp från Simone och Sven

Simone och Sven har varit på besök här hemma precis som hos så många andra i Skåne och södra Sverige, vi har haft mer än vår beskärda del av skador under vinterstormarna men efter dessa två har vi klarat oss förvånansvärt bra. Att Skåne är ett landskap som utsätts för stormar och kraftiga sådana är något som man får räkna med så om man låter döda och skadade träd står kvar där dom kan göra skada eller om man inte ser till att säkra byggnader och då framförallt tak får man räkna med skador. Större delen av den skog som här till gården hittar man i Lybymosse. En mosse som aktivt brukad till för ungefär 50 år sedan där man skördade torv för husbehov och avsalu, gårdarna Lyby och Brunstorp hade alla andelar i mossen där man kunde skörda så mycket torv man ville. Mosse är i dag till stora delar täckt med blandlövskog som domineras av Björk men man hittar även Asp, Al och Ek.

Vi kraftig nederbörd och snösmältning blir den lågt liggande mossen mera en sjö än skog. Det områdena som tillhör gårdar som varit flitiga med torvskördandet är nu helt under vatten och det ända framkomliga vägarna är det vallar som lämnats för att kunna frakta den torra torven ur mosen. Dessa vallar är till stora dela bevuxna med träd och under stormar som dessa ligger därför träden i skock längs med dessa.

Som jag skrev innan så är Björk det vanligaste trädslaget, den gillar vanligen fuktiga marker och har ett stort vattenbehov under sommaren. Björken är snabb att kolonisera nya områden och växer snabbt. Men även om man då kan tycka att mossen är den perfekta platsen för Björk så finns det en stor nackdel. Torv har ett lågt PH och är mycket syrefattigt för att inte rötterna skall dö måste björken ha ett stort men ytligt rotsystem.

Det funker förvånansvärt bra i början av Björkens liv men efterhand som bom blir större och tyngre börjar de ofta att luta och när det börjar blåsa lägger som sig helt ofta drar dom med sig andra träd i fallet och det gör att röjningen blir både farligare och svårare med stammar som ligger i spänn och rotvältor som måste undvikas.Inte bara förlusten av träden påverkar oss utan även en massa extraarbete när stängsel dras med när träden faller. Stängsel som detta måste lagas innan våren och kommande betessläpp. Mossen har under et senaste åren varit ett av våra fokusområden för restaurering. Vi fäller skogen i omgångar för att återskapa det öppna landskapet med betesdjur och en rik markflora. Dessa Björkar skulle alla fällas för eller senare som en del i detta arbete, det blev med Simones och Svens hjälp bara lite tidigare än beräknat.

december 10, 2013 0

Restaurera betesmark med mina bästa medarbetare

Fyra trådar av metall gör all skillnad om det skall vara en grön djungel av sly och vass eller en betesmark som är på väg att återfå sitt forna utseende. På mindre än ett år har våra Göingegetter och Allmogekor kommit lång med att öppna upp undervegetationen så solen kan nå marken så gräs och örter kan frodas, men än återstår mycket arbete med att bli av med alla dom rotskotten som Salix Asp och Björk skjuter. Det går att röja men effektivast är ändå en blandning av betande djur som med sina olika betessätt som håller det i schack utan att man själv behöver lägga tid eller bruka röjsåg med bensin.September 2012 när getterna för första gången fick komma in i den nystängslade skogen var det ett överflöd av mat för dem, getter äter helst löv, skott och bark och de behövde inte anstränga sig för att hitta något av det. Lite förenklat kan man se getterna som skaparna av betesmark genom att dom röjer undan mindre träd och buskar medan kor är mera av förvaltare som med sitt betande underhåller markfloran. Får är ett mellanting betar gärna löv och sly men inte lika kraftfullt som getterna och dem klarar inte av förvuxet bete där är korna oslagbara att återigen få en rik och produktiv grässvål.Bilden här är från 2005 då vi utökade gården med vår mossskog, även om inte skillnaden är så uppenbar redan nu så är det värdefullt att ha bilder som denna för att se vad det är som har hänt. Människan har en förmåga att blicka framåt hela tiden och glömma det som man har uträttat. Det mest påtagliga kommer att bli när dom stora träden tas ner om några år medan arbetet som djuren gör nu är en nödvändig förberedelse, skynda långsamt för att få ett bra resultat.

juli 29, 2013 0

Årets varmaste dag

Årets än så länge varmaste dag tillbringas bäst i skuggan av några unga björkar i väntan på en bris eller att kvällens skall ge lite lindring. Med tanke på att fåret var ett av dom första djuren som domesticerades för mer än 10 000 år sedan i det som vi kallar för Irak/Iran borde dom vara vana vid värmen och en torr svensk sommar. Men att se hur dem påverkas av värmen kan man lätt se att anpassningen som har skett av våra nordiska kortsvansfår har varit mycket effektiv. Innan dom flyttade ut på betet i våras klippte vi alla djur så dem inte skulle behöva släpa runt på en massa onödig ull men tittar man på dom nu så är det flera av dem som börjar bli ganska påpälsade. Klövsjöfåret har en stark och slitstark ull av ryatyp även om kan hitta dom flesta ulltyperna på djuren i vår flock, det är himla praktiskt för forna tiders bondmoror. Från sin flock fick man ull till allt från sockar vantar mössor till stoppning för sadlar och seldon. För finare arbeten är sommarullen den bästa stark och glansig efter en hel sommaren utomhus, vinterullen är ganska livlös och har ofta en del rester av vinterfodret kvar.Några i flocken var dock mer nyfikna än varma och baggen Lars passar på att få lite extra uppmärksamhet, vilken flockledare skulle han vara om han inte såg till att alla som närmades sig hans damer hade goda avsikter? Med lite tur så börjar brunsten om några veckor och vi kan förvänta oss våra första lamm i början av januari. Inte bara Klövsjöfåren söker skugga vår Granemålatjur Jessy James och hans donna Inga låter sig inte rubbas av en tjurkalv som är betydligt mer sugen på att bussa lite än att bara ligga och vila sig. Det finns inte så många Granemålakor här i välden och i år är första året som vi har haft många nog att dela på dem i flera olika betäckningsgrupper, anledningen till detta är att vi vill ha så många olika kombinationer av olika djur som möjligt, alla tjurar skall få möjligheten att delta i bevarandet och vi är nu i ett läge där alla kvigkalvar kan gå till avel.

juli 28, 2013 0

Goat Moth varken mer eller mindre

Arbetet med att ordna med ved för kommande vintrar är inget för den klene, men det är ett jobb som ger mersmak. Det börjar man med att man vill restaurera betesmarker dels för sina djur men också för mångfalden av djur och växter som gynnas så står man snart inför faktumet att man måste låta motorsågen arbeta. Träd och överskottet från dem är ett stort hot mot vårt kulturlandskap av ängar och beteshagar. Så för oss är det dubbel nytta restaurerade beteshagar och massor av ved till vintern, det blir ofta en rik blandning av olika arter. De mest dominerande i år är Ask Asp Al och Björk. vilket är bra till lite halvbra ved om man räknar på energimängd men allt är odlat här på gården. När man står där som bäst och matar in ved för kommande vintrar är det ofta inte så spännande det som ger något är att se hur vedhögen växer närmare taket men så i går dök något roligt upp. Denna ganska stora mörka larv var fast besluten om att inte följa med in utan kröp i motsatt riktning. Från en ganska väl perforerad bit Asp hade varit hans hem fram tills i dag, jag har sett dessa nästan helt ihåliga asparna tidigare men aldrig vad som har skapat gångarna. Vi har nästan inga fina Aspar nere i mossen dåalla som vi sågar ner är mer eller mindre fulla av gångar och våra hackspettar har haft en förkärlek att hacka i dessa träd. Nu vet jag varför! vem kan inte motstå en sur och ganska bestämd larv på ca 5 cm?Denna gynnaren hade en egenhet till, den luktade get, tänkte inte så mycket på det först. Asparna är tagna från skogen där våra getter betar och det är möjligt att en bock eller fem lämnade ett visitkort på denna stocken och det är det som sitter kvar än och ger doft åt larven. Men det hade jag fel i detta är gångarna som den Vanliga trädfjärilens larv gör. Den mer beskrivande namnet Vedborre borde användas i stället för att ge en rättvis bild om vad det handlar för ett djur för denna gynnaren lever i ca 4 år som larv innan den är redo för att förvandlas till vuxen och då äter den inget utan får nöja sig med energireserverna som den har samlat som larv. Så har vi detta med getlukten som snart fick sin förklaring av det engelska namnet Goat Moth vilket känns helt logiskt vilken fjärill skall man ha i sin gethage om inte en Goat Moth?

juli 27, 2013 1

Torsdagsmat på sommaren

Överflödets tid i trädgården fruktträd så som körsbär bigarråer och persikor har grenar tunga av frukt, det är många som vill ha sina del av härligheten. Mycket av det som vi skördar säljs direkt till våra olika restaurang kunder. Primörfrukter som dessa njutes bäst färska men det är fantastiskt gott att han torkade körsbär som russin och infrusna persikobitar till glass. Men några körsbär får den stora äran att bli dränkta i socker och sprit med en liten vaniljstång för smaken, om nåt halvår är satsen klar och vi får några flaskor med körsbärslikör så när man sitter där med sin persikoglass kan man ha ett glas hemmalikör i handen och minnas dom varma dagarna medan yrsnön drar kring knutarna.

För den som själv vill testa så är det löjligt enkelt att göra en omgång:

1 kg Körsbär från egna träd eller bästa självplock

0,6 kg Ekologiskt socker

1 liter Brännvin eller annan god dryck på 40%

(1 st Ekologisk vaniljstång)

Blanda allt i en tättslutande burk och glöm bort i ett halvår, sila sedan och tappa på flaska håller sig sedan i många år och blir bara bättre av lite lagring.

Torsdagen här sina fasta mattraditioner och ärtsoppa är en av dom, så här mitt i sommaren kan det vara skönt med en lite lättare variant som är helt vegetarisk, lägg ärtorna i blöt minst en dag före du skall tillaga dem. Salta efter behov och låt dom sedan sjuda i ca 2 timmar salta efter smak och tillsätt det som du själv gillar, denna gången blev det färsk lök och morötter, timjan och peppar för smaken.

I stället för fläsklägg kör vi i dag med nötbringa och ytterlår från våra egna djur, bitarna läggs i en järngryta med lock, till smaksättning tar vi en förpackning ekologiskt tomatkross svarta bönor blandad svamp från skogen, salt och peppar sen är det in i ugnen och vänta 5 timmar. När man sen serverar det hela är köttet så mört att det bara är att plocka bort bitar för kniv är helt överflödigt när man tillagar så här.

juli 18, 2013 3

Den första dagen på vuxenlivet för årets bockkillingar, det har blivit gamla nog nu för att lämna mamma och systrar för att flytta med pappa Dunderhård till ny saftig vallåterväxt vid våra dammar. Anledningen till att vi särar på han och hondjur är att vi vill att getterna skall sluta med sin mjölkproduktion och komma i form till beteckningssäsongen som börjar i augusti/september, vi väll även ha koll på vem som är far till vilka killingar och då får alla handjur flytta så långt bort från getterna som det bara går. En get är dräktig i ca 5 månader och från slutet på denna månaden brukar dom börja brunsta.Känns extra roligt att få träffa denna kilen, i vintras hade han hans mamma lite svårt att föda fram honom och vi fick hjälpa till att få ut klumpen. Nu är han så pass välväxt att han klarar sig själv utan mamma.Man kan lugnt säga att nästan 30 getter har ganska stor inverkan på sin närmiljö. I skogen har vi 1-2 gånger i veckan gått ner och fällt mindre träd och sly så att getterna har kommit åt blad skott och bark på dom yngre grenarna. Förhoppningen är att inom några år ha en återställd betesmark med enstaka träd i stället för sumpskog med Björk och Al.Men det är inte bara framsteg med getterna, en av dom yngre getterna har fått en skada på juvret som har lett till en inflammation, inget annat att göra än att ringa vår veterinär Julius som kom och skrev ut en kur Ehacilin, så nu är det bara att behandla och se hur juvret reagerar på behandlingen geten själv och hennes killing verkar helt opåverkade av inflammationen och har bra aptit och humör.

juli 4, 2013 0

Hagmark på gång

Såna fantastiska medarbetare man har vårt skogsbete har aldrig varit i bättre skick sen vi fick det stängslat för getter och flocken flyttade in. Tidigare år har vi mest haft kor på dom delarna av området som har varit mer öppet, det fungerade bra men deras tyngd och trampande fick som följd att den mjuka mossmarken blev väldigt knölig. Nu när vi bara har getter där inne återgår den snabbt till en jämt och fin grässvål, då korna gick mellan tuvorna hoppar getterna gärna på dom i stället och bidrar på så sätt till att området blir jämnare för var vecka som gå. Efter den senaste veckans ymniga regnande fungerar skogen som ett översilningsområde som fångar upp sediment och näringsämnen från kringliggande åkrar och förhindrar att det sköljs ut i större vattendrag och bidrar negativt till vattenmiljön.Vintern 2012 började arbetet med att hugga och röja i denna delen och redan efter bara några månader med betesdjur ändras karaktären betydligt, Där mossa och lummer dominerade hittar man nu mer örter och gräs. Det är fortfarande alldeles för mörkt och många av dom träden som man i dag ser måste bort för att grässvålen skall kunna växa sig stark.Medan det i vissa områden ser riktigt lovande ut känns det mer som en regnskog i andra, man får följa dom gamla stigarna som man använde då man skördade torv i mossen. Detta är inte ett projekt att skapa betesmark till djuren utan i stället att restaurera ett helt område till sin forna glans. Det kommer att finnas frodigt bete till djuren, timmer och ved att hugga, vattensamlingar till våra vänner grodorna, evighetsträd som är viktiga som boplats och skafferi åt våra hackspettar.Här har vi delar av betesmarksskaparna en till två gånger i veckan ger jag mig ut med motorsågen för att fälla sly och buskar till dom, dom flesta av vide buskarna visar redan kraftiga skador av getterna och när dom tas ner kommer getterna åt dom bästa bladen ocg skotten, efter en vecka återstår endast rengnaga stammar, det som från början var ogenomträngliga snår får nu ge vikna för hagmarksväxter. Endast dom största stammarna använder vi till ved resten får ligga kvar och bidra till kretsloppet, på mindre en ett år försvinner det mesta av riset och endast stammarna återstår.

juni 19, 2013 0

Skörda löv till vinterfoder, så här gör vi

Att getter gillar löv lär man sig dag ett som nybliven getägare. Det finns dessutom inget smakligare än det bladen som man precis kan nå. Getter är som ni säkert märkt mycket smarta djur som tycks ha en känsla vad som är bra för dem. Generellt undviker djur att beta nära gödsel av sina artfränder då det är en inbyggd skyddsmekanism för att undvika parasiter.

Så vad kan vara längre bort från marken, där gödseln finns? Jo löv, bark och späda skott. Under sommaren lever våra getter helst på löv och betar bara gräs och örter om de måste. Det känns därför bra att kunna erbjuda våra getter löv även under vintern. Torkat löv och kvistar är ett mycket bra foder till getter under vintern och är något som det allra flesta kan skörda själva. Börjar man prata om detta med att fodra sina djur med löv kommer ganska snart få bilder i huvet på hamlad knotiga och förvridna träd som man vart 7-8 år skördar på. Tyvärr så är det inte så många förmånen att ha gamla hamlade träd på det marker som man förvaltar men det behöver inte vara ett hinder för att skörda löv.

Har man lämpliga träd framför allt våra ädlare slag, Lind, Ask och Lönn så skulle jag prova att topphugga en del av dem så man i framtiden kan hamla. Av dessa skulle jag framhålla Lind då den är ett mjukt träslag och man kan enkelt skörda med både lövhack och sekatör eller en liten handyxa. Här hemma har börjat vi topphugga en del olika trädslag, det är en blandning av Lönn Körsbär Ask och Asp, men det tar många år innan man kan börja skörda några större mängder. Skall man ha foder till en get med killingar går det åt ca 600 kärvar under en vinter. Varje kärve skall vara så grov så du knappt når runt med tumme-pekfinger grepp. För att göra det lite enklare för en själv och slippa skörda löv från stege skördar vi mest kärvar från sly. Man kan enkelt stå på marken och arbeta när man hugger/klipper och binder kärvarna. Läser man äldre litteratur blir det tydligt att löv var ett viktigt vinterfoder och något som man kunde skörda ganska mycket av. Speciellt år då höskörden slog fel och man vara tvungen att hitta på andra sätt att fodra sina djur.

Rent praktiskt gör vi så att vi klipper skott med sekatör av det sly som kommer upp efter att vi huggit för att hålla rent kring våra stengärsgårdar. Det är mest Ask, Lönn, Asp och Vide och allt detta gillar getterna.

Man samlar ihop en lämplig bunt och sen är det bara att knyta om med lite band. När man har en lagom mängd är det bara att ta hem det och hänga upp på skullen för att torka. Det skall vara torrt och luftigt så kärvarna torkar så fort som möjligt.

Sen när det blåser kallt och både du och dina getter drömmer om sommaren kan du ta fram en kärve och överraska dina getter med något riktig gott. Vägen till en gettens hjärta går via magen och jag kan lova dig att du blir mycket populär.

juni 14, 2013 1