Bra resesällskap

Så var den då här den sista stora resan för tjurarna Bruna och Jakob. Det är inte helt enkelt att skriva om ämnen som slakt och död, som djurägare lever man nära sina djur, gläds när det kommer nya friska kalvar lider med dem när de blir sjuka och våndas för denna dagen, dagen som har varit på väg enda sen de föddes.

Bruna kom till oss som kalv från Fredriksdals Friluftsmuseum och hans mamma Frilla är född här hemma hos oss så han har släktband med många kor på gården. Han gillade att komma upp och hälsa och gärna bli kliad. Är man född på en anläggning som Fredriksdal blir man från första dagen van vid att ha människor kring sig. Hans vilja att vara nära människor har gjort att han inte har fått följa med ut till våra naturreservat som har många besökare. Tjurar som finns i såna områden får inte söka kontakt med människor utan vara nöjda med att bara va, därför har Bruna fått bo här hemma på gården och haft sina egna kor i stället.

Jakob namngiven efter en av våra praktikanter var så efterlängtad när han föddes. Hans mor Lina hade haft en massa otur med sina kalvar och ingen av dem hade klarat sig. Med lite draghjälp av undertecknat och namngivne praktikant kom han till världen stor och kraftig till glädje för oss och modern. Han har nu haft flera damer under sommaren och hans första kalvar borde födas efter nyåret.

Nu gapar båset tomt, sista kvällen fick dem spendera inne i stallet och inte ute i vindskyddet med resten av flocken. Alla våra avelsdjur spenderar en period inne uppbundna för att de skall vänja sig vi människor och att sitta fast, det underlättar enormt i framtiden när man behöver flytta eller om de blir sjuka och behöver behandling. Nöt är nog det värsta när det är dags för slakt, inte så att de lider eller far illa utan för att det känns lite extra när man kör ett djur till slakteriet som man har känt i flera år.

november 21, 2013 0

End of the line

En riktigt ting november dag för oss här på gården, naturens nyck orsakade att vi förlorade två djur i dag på mindre än några timmar. Närmast i bild har vi här Bokeslundsgårdens egna kosa Imagine, hon var den sista kalven till vår gamla ledarko Astrid, namnet har hon fått för att vi var helt tagna på sängen av hennes ankomst för vi trodde inte ens Astrid kunde bli dräktig igen. Bilden är från i sommras då hon och stora delar av flocken befann sig i Ire naturreservat, hon ligger här tillsammans med en av våra ungkor Havanna och idisslar.

Under några dagar nu har vi misstänkt att Imagine själv skulle nedkomma med sin andra kalv och så nu på eftermiddagen så vi dom första säkra tecken trodde vi, I vanliga fall föds kalven med frambenen först tätt följt av huvudet lite som en simhoppare. Direkt visste vi att något var fel för det ända som stack ut var en svans och det stod klart att kalven låg i sk sätesbjudning med rumpan först. Det var inget annat att göra än att ringa efter vår veterinär Åkerlund för att få hjälp med att få ut kalven.

Eftersom det inte fanns några verkar var vi tvungna att hjälpa till att dra ut kalven, detta gör man genom att fästa rep i kalvens fram eller bakben. Genom att gå in i kon med armen lyckades veterinären få benen i läge med ett rep runt varje. Efter en kort stund stod det klart att detta inte var en vanlig förlossning, kalven var redan död och hade varit död en tid för det var ingen trevlig doft som spred sig i vindskyddet. Troligen så hade kalven varit klar för att födas men på grund av sätesbjudningen kom den inte in i bäckenet och förlossningen startade aldrig på riktigt och kalven dog.

Med lite draghjälp fick vi snart ut kalven som var helt normal i alla avseenden, veterinären går direkt efter in och känner så det inte har blivit några skador på kon av förlossningen, inga skador eller blödningar hittas. Vi detta laget har Imagine lagt sig ner och gör inga försök att ställa sig upp. Hon är kraftigt medtagen och nedkyld efter att ha legat ute under början av förlossningen. Vi tar tempen för att bekräfta den låga tempen och ordnar sen så att hon får tillgång till ett eget utrymme, får mat och vatten samt bäddas in i flera lager halm för att få upp temperaturen igen. Att förlora en kalv vid förlossningen har varit ovanligt hos oss tidigare men i år har det redan hänt ett par gånger men då har det varit följden av en virusinfektion som kallas Smallenberg. När ett djur blir infekterat under en viss del av fosterutvecklingen orsakar viruset missbildningar och aborter. Men denna lilla killen var helt perfekt bara med en himla otur men det kändes inte då så mörk för vi hade lyckats rädda Imagine. Tyvärr så tog vi ut glädjen i förskott, nån timme senare försämras hon snabbt och dör hon med. Troligen så hade hon redan innan förlossningen drabbats av en sepsis (blodförgiftning) av att ha en död kalv moderkaka och fostervatten i sig utan möjlighet att få ut det, ansträngningen som kommer av att vi drar ut kalven blir för mycket för henne och hon orkar helt enkelt inte mera

november 7, 2013 1

Hösten en tid för nya starter

Man saknar inte kon fören båset är tomt, Saga här till höger har tillsammans med sin dotter flytta från gården för att lägga grunden till en ny besättning med Fjällnära kor. Det är dock inte så mycket saknad då man knappt kan tänka sig bättre startdjur. lugna, fina vana att stå uppbundna. Nu får man bara hålla tummarna för att sommarkärleken Gordon har gjort sitt och Saga kommer att få en kalv till vintern så att det nya ägarna kan komma i gång med mjölkandet.

Inte bara kor har lämnat oss även två Göingegettjejer fick flytta till Skivarp för att förstärka en besättningen som till stora delar stammar från vår. Deras ena trotjänare Darma var den första geten som föddes här hemma och det känns skönt att veta att hon har ett sånt bra hem, Maja och Lisa kommer att trivas alldeles utmärkt med det andra djuren och folket på gården. Antalet getter minskar visserligen något men titt som tätt trillar det ut nya ur getterna. 5 killingar har kommit under sommaren/hösten var av den ena från en av årets killingar som inte var året när hon själv blev mamma till en liten dotter. Getter har en unik förmåga att föröka sig om det trivs. Det gäller att man har stenkoll på vilken bock som går med getterna hela tiden för att kunna veta härstamningen på killingarna som kommer även nu under sommaren.

Även hos fåren blev det lite tunnare, av årets lamm så är det främst tacklammen som har en chans att bli avelsdjur. Men efter att vår granne som har Klövsjöfår frågat om vi hade någon fin bagge till övers fick nummer 90 chansen att få en hel flock med egna tackor att underhålla. Man blir förundrad över en tillväxt som lammen har, när det föds väger det inte många kg men efter sommaren på naturbete får man rejäla slaktkroppar och fina skinn från dem. Våran nya praktikant Glenn har ett extra gott öga till fåren och har det senaste dagarna klippt hela vinterflocken. Så många runda tackor skvallrar om en bra sommar och många fina lamm till vintern. Så här på hösten har man många svåra val när det kommer till vilka djur man skall spara själv, vilka man kan sälja och vilka som skall slaktas. Får nog bli så att flocken utökas med några nya ungtackor när man ser så många fina ungdjur.

Det är inte Bara så att djur lämnar oss utan en och annan får även flytta hit i stället, som snyggingen här på bild Almviks Ola Melika Vera Selmen. Med ett sådant namn måste man vara en riktig kanonkille! kan bor nu med ungbockarna men skall snart få flytta in med våra gammalkillar Dunder Hård och Charlie. Oftast så är bockarna mycket goda vänner när getterna har flyttat till sitt vinter visste. Det händer inte så ofta men i bland behöver man ta in nya avelsdjur för att kunna skapa nya spännande kombinationer med det som vi redan har här hemma. Alla våra flockar av idisslare är så pass stora att man kan vara nästan självgående med egenrekrytering av både han och hondjur men när det dyker upp en fin kille som Ola här på marknaden kan man inte motstå.

november 4, 2013 0

En helt vanlig dag i Blekinge

Vansinnigt nyfikna kor man ha, så här på sommaren när de är på bete och man inte själv ser till dem varje dag verkar det som om de tar varje chans att komma och undersöka hur det står till med en. Den tiden som man lägger på dem som unga och att få dem tama är väl investerad tid. Ca 3 månaders uppbindning avslöjar ganska snart om det är en lugn och trevlig individ eller en som alltid kommer att vara svårhanterlig. Alla potentiella avelsdjur måste gå igenom detta och de allra flesta gillar tiden inne i stallet med ryktning och ompyssling. Antingen de är ungdjur eller stora avelstjurar på över 800 kg leds de lätt runt med ett hornrep eller grimma, eller som här kommer och är som ett plåster på en ute i hagen.Det är inte bara mycket kokontakt när man besöker våra sommarbeten, man blir nästan lite kyrklig när man får kämpa hårt för att undvika att trampa på Jungfru Marie Nycklar. På Ire natureservats stora område med slåtterängar växer det säkert tusentals av dessa orkidéer tillsammans med Fibblor, Slåttergubbar och mycket mycket mer.Det är inte bara rara växter man hittar i markerna efter denna blöta sommar, årets första Karl Johan fick följa med hem. Man känner sig så rik när man kan gå ut och plocka svamp och bär i skogen. Smultron i backarna och svamp inne bland träden. Det är inte bara svamp som poppar fram i hagarna. Klövsjötackorna har nu äntligen kommit i gång och lammat. I vanliga fall sker detta i början på året men på grund av sjukdomen Smallenberg blev det mycket senare i år, men det gör ingenting man blir alltid lika glad när fårflocken har mångdubblats och man får chansen att lära känna en massa nya individer. Tanken är att utöka vår flock med Klövsjöfår men det är alltid några som får flytta till andra besättningar för att få bli avelsdjur.

Vi får avsluta dagens inlägg med den fina Granemålaungkon Inga, hennes tjurkalv ville inte alls vara med på bild. Inga är en sån där ko som man bara måste tycka om. Snäll och lagom nyfiken och lättmjölkad som bara den. Skall bli roligt och se hur hon utvecklar sig framöver.

juni 30, 2013 1

Solvarma smultron

Regntunga skyar när man kommer till Stilleryd för att märka lamm. Vanligen så föds våra lamm eller rättare sagt tackornas lamm i början av året. Men på grund av virus sjukdomen Schmallenberg aborterade nästan alla våra tackor sina foster efter att vi hade tagit dem ifrån baggen. När det stod klart vad som hänt var vi redan i slutet av januari vilket resulterade i att baggen återigen fick träffa sina damer.Men inte bara lamm fanns det att märka, vår Skånsk Röda ko, Bokeslundsgårdens Holiday, hade fått en liten kille under natten så även han fick sina gula lappar i öronen. Den översta raden SE 070341 är vår gårds unika besättningsnummer som alla de djur som har det som hemmafastighet får. Även om de föds ute på sommarbetet långt från gården. Det andra numret 0057 är hans egna individnummer som bara han heter och den sista lilla siffran 8 är en kontrollsiffra som har mest betydelse för riktigt stora gårdar där det föds många kalvar. Men det är inte bara djur som det finns att beskåda i naturreservaten, letar man lite finner man snart sommarnattens okrönta drottning Nattviolen. Den doftar stark från skymningen och lockar till sig pollinerande svärmare.Alla sinnen skall mättas. Doft, syn och hörsel har fått sitt, nu väntar smaken av solvarma smultron från betesmarkerna. Känslan av att plocka smultron på strå blir som den bästa tidsmaskinen och genast förflyttas man tillbaka till barndomens somrar hos mina farföräldrar Elsa och Anker i byn Lilla Laxemar, Småland. Solvarma smultron och spenvarm mjölk direkt från grannen var min sommarlovsfrukost.

juni 23, 2013 0

I solens tecken

Friden har infunnit sig i grishagen när nästan hela kullen har flyttat till sina nya hem, vissa får bli avelsdjur och en garanti för rasens fortlevnad, dom andra kommer att få sitt livs sommar och få leva som grisar skall leva. Kvar hemma har vi nu bara suggan Helena och vår Pelle gris, han höll inte riktigt jämna steg med sina syskon så han fick vara kvar hemma och hålla sin mor sällskap, vad kan vara bättre än att ligga i solen med rumpan i en lerhåla med sin mor? om man är gris förstås.

Medan Helena och Pelle slappar i solen sliter jag och våran praktikant med att hinna rensa grönsakslandet nu när förhållandena är optimala, lagom torrt i jorden sol värme och en lätt vind, det gör att ogräset torkar och dör direkt när man har kört över med hjulhackan mellan raderna och handrensat mellan plantorna. Lök och Bondböner växer så mycket så man nästan ser det med blotta ögat och det finns massor att skörd till köket, mestadels bladgrönt men även mjäll och fin vitlök kan man gå ut och plocka på friland nu.Det är inte bara i trädgården som det knackar även i kläckarn hittar man lite överraskningar, årets tre första Pärlhönskycklingar har sett dagens ljus, dessa är viltfärgade men är även det som man kallar för vitbröstade man ser det tydligt på dom små för dom har ett nästan vit huvud och mage. Pärlhönan kommer i från Afrika och deras kycklingar ger i från sig ett helt annat ljud än vanliga kycklingar dom är även lite bråttom att bli stora och är väldigt företagsamma och börjar direkt leta efter mat.Att vara djurbonde är bäst på sommaren, alla ens skyddslingar är ute på betet och får reda sig själva fram till hösten, Visst er man till dom och försäkrar sig om att dom har lagom med gräs mineralfoder vatten och allt annat som ett djur behöver men att slippa fodra varje dag, ryckta och mocka är så himla skönt.Man får även uppleva så mycket mycket skönhet när man är ute i sommaren, alla årstider har sin charm och glädjeämnen och även om vi går kalvar under hela året känns det att dom som föds under sommaren har det där lilla extra försprånget. Få börja sitt liv på grönt gräs med solen i ansiktet, få vakna på morgonen med dimmorna tätt intill och se hur dom skingras i gryningsljuset, sommar kalvar dom har det lätt dom.

juni 3, 2013 1

Vem saknar kon när båset är tomt?

Total glädje när vår Fjällnära ko Saga och lånetjuren Gordon utforskar sin hage efter betessläppet så mycket att smaka på och springa runt i. Under vårvintern har vi jobbat hårt med att få fäladen i ordning för sommaren och när korna nu kommer på plats så känns det helt rätt. Kornas betande och tramp kommer att återföra detta området till sin glans dagar. Om några år kommer det att finnas tre fina slåtterängar och en beteshage rik på djurliv och växter.Man saknar inte kon fören båset är tomt heter det men jag skall i ärlighetens namn erkänna att det stämmer dåligt in på mig. Efter ett halvår med djur i stallet känns det bara fantastiskt att det äntligen är tomt och redo för storstädning med högtryckstvätten och sen ett lager kalkfärg i hela stallet.Inte bara korna tycker om att vara ute i solen, våra Fifty five floweryhöns FF intog söderväggen för lite klassiskt sandbadande och en hedersstund med tuppen. FF är den äldsta svenska rasen som medvetet skapats, den såg dagens ljus 1955 tack vara pastorn Martin Silverudd han ville hjälpa småhönseriägare att bedriva en naturlig hönsskötsel där djuren var anpassade till det svenska klimatet, lade många och stora ägg och i dom flesta av hans raser även könsvisande. Könsvisande betyder att man utifrån kycklingens färg kan se om det är en tupp eller höna och i vissa fall om den är en korsning eller renrasig. FF och dom andra kulturhönsen som bevaras av Svenska Kulturhönsföreningen är ytterst lämpliga för dig som vill ha en flock djur ute i trädgården som ger dig och din familj ägg till frukostbordet. Men även till den som vill vara lite större och sälja ägg som jag tänker lite här hemma höns som bara funkar. Men allt på gården är inte bara djur i trädgården och växthuset råder det febril aktivitet för att få alla frön knölar och lökar i jorden så fort som möjligt så dom kan börja växa nu efter denna långa och kalla vår. Inne i växthuset grönskar våra persikor, aprikoser och nektariner för fullt flera av dom har redan grenarna fulla med kart som om några månader är smaskiga och solmogna.Även full aktivitet i äggkläckaren varje vecka kommer det nu kycklingar efter våra höns och kalkoner samt lite då och då ankungar. Denna lilla vännen är en Torparkyckling vi har haft rasen i nästan 10 år och det är första gången jag kan minnas att vi har fått en kyckling med denna teckningen. Är man duktig på detta med färger på höns kan man utifrån kycklingens färg veta hur den kommer att se ut som vuxen riktigt där är inte jag så det är bara att vänta och se vad som blir.

maj 8, 2013 0

Myran blir mamma

Vilken klump! största kalven jag sett på våra djur och på en kviga, ingen rolig upplevelse. Kalvarna på alla våra raser brukar bara trilla ur kon när det är tid för förlossning men denna gången var det tvärt om. Efter att flera dagar av att se ut som kalven kunde komma var det till slut tid för hans ankomst. Men efter några timmar av värkarbete tog alt stopp och kalven kom inte längre än att man såg klövarna. Efter en undersökning stod det klart att kalven låg som han skulle med frambenen ute och huvudet strax bakom men hann vår så stor att hon inte orkade få ut han på egen hand. Jag och vår praktikant Hamish fäste dragrep i frambenen och fäste kon i ena hörnet, sakta men bestämt började vi sedan dra och efter ca 1 min var kalven ute välskapt på alla sätt och vis.Den nyblivna mamman gjorde allt rätt och knöt an till kalven direkt och började slicka honom torr. efter bara en lite stund försökte han sig på sina första stapplande steg även om alt är väldigt nytt och stort kom han snart på bena och hittade mammans spenar och fick i sig den viktiga råmjölken som är full av fett och antikroppar som han behöver.När vi tittar till dom efter arbetsdagen har kon gömt han i halmen och han ligger så stilla han kan så vi inte skall se honom, känslan av att allt går nästan som det ska är underbar! Årets sista Granemålakalv har nu anlänt och vår flock har nu utökats med tre tjurar och en kviga.

april 22, 2013 0

Skånska rödkossa i Expressen

Känns alltid lite lustigt att se sig själv i tidningen och läsa vad folk skriver om en, i senaste numret av Expressens bilaga Leva &bo på landet kunde man läsa om oss och Gårdsnära.se arbeta med att skapa en portal för konsumenter att hitta producenter, i tidningen finns även kontaktinformation till producenter i dit län där du kan köpa köttlåda direkt från bonden som fött upp djuren. Våra Skånsk röd kossa Hanna-Lovisa pryder en sida och låter oss i familjen vara med på ett hörn, Skånska röda är den perfekta rasen för dig som vill ha trevliga djur, mjölk och kött till den egna familjen och utmärkta och anpassade naturvårdare för sydsvenska förhållanden.Vill du veta mer om gårdsnära kolla in på : http://www.gardsnara.se/ http://www.facebook.com/gardsnara?ref=ts&fref=ts eller https://twitter.com/gardsnara

Här hemma har vi även fått besök av två sällsynta fåglar, från Helena och Jonas på Lönshult http://www.lonshult.se/ fick vi för nästan en månad sen en omgång med avelsägg från Ölandsgäss. En av våra mest hotade svenska fjäderfäraser det finns endast 104 djur så dessa två är ett välkommet tillskott till rasen. Om några dagar är dom starka nog att flytta hem igen till Lönshult och till sommaren ansluta sig till dom övriga gässlingarna och föräldrarna i flocken.En lite suddig bild men vår allra första Göingeget Emma fick i dag en bockkilling det blir den 4 på raken nu och med bara två kvar som skall få ser det ut att bli ett handjursår även för getterna. dom tjejerna som vi har fått kommer vi troligen att behålla och utöka vår flock med och bockarna kommer att om dom har riktig tur få sina alldeles egna flockar i vilka dom kan bli nästa års fäder.

Men det är inte bara djur här hemma som tar vår tid, i våran praktikantlägenhet börjar vi närma oss slutet på renoveringen. Dom första väggarna med panel börjar nu bli klara och med lite tur kommer vi halvvägs i morgon. Mest nöjs är jag att det nästan inte blir en enda bit som inte används. Efterlysning!! käner Du någon som har ett Minikök Trinettkök som dom behöver bli av med tar vi gärna i mot bara skicka ett meddelande så kommer vi.

april 13, 2013 0

Fredriksdal

Utflykt till Fredriksdal för att titta på fina lantraser som njuter av vårvindarna från sundet. Väldigt pampigt när man har passerat rossamlingarna och ser hur huvudbyggnaden ramas in av avenbokshäckar och bokträd.Dom med god marginal ljudligaste djuren är Skånegässen, den stora hannen främst i bilden skulle med alla medel försvara sin hona från alla besökare.Betydligt tystare är det hos Linderödssvinen den stora suggan följer varje besökare nyfiket om det kan tänka sig att det är en skötare förklädd och som kommer med mat. Vägen till ett gris hjärta går via magen.Deras stora flock av Vänekor och Skånska röda har fått flytta ut från det mögelangripna stallet och bor nu i sprillans nya vindskydd, korna verkar mycket nöjda med lösningen då dom kan ligga och solbada hela dagarna

Ett glatt återseende är den Skånska röda tjuren som är född hemma hos oss, fast nu är han mer än dubbelt så stor som han var när han lämnade oss föra vintern med kvigan Ida.

april 8, 2013 0