Gårdsnära julklapp

I sommras hade vi nöjet att stå som värd för Erik Östling och Lisa Jungell som står bakom Gårdsnära ( http://www.gårdsnära.se ) är Sveriges största söktjänst för att hitta närproducerad mat och dryck. Under ett dygn var de här och deltog i gårdens vanliga sysslor under sommaren så som stängsling, djurtillsyn och fodring. Samtidigt som allt detta jobb var deras kamera ständigt med och det ni kommer att se här är bilder på gårdens Svenska Kulturraser av höns, ett stort tack till Erik Östling som tagit alla bilder och för att vi får lov att visa de här i bloggen

Först ut är Gammal Svensk Vit Leghorn en ras som har funnits i landet sen 1885 enligt vissa källor ännu tidigare enligt andra. Denna rasen var en gång i tiden landets med talrika och fanns på nästan varje gård runt om i landet. Ursprunget kom från Italien via USA till oss. Den blev omtagen med öppna armar och fick smeknamnet Bondens höna, det som gjorde den så vanligt förekommande är dess goda produktions egenskaper med fint kött och duktig äggläggare utan att vara överdrivet ruvvillig.

Tittar vi vidare hittar vi en dotter till Vit Leghorn som är något riktigt speciellt, Fifty Five Flowery FF Sveriges första egna ras framtagen av pastorn Martin Silverudd 1955. MS ville förbättra VL genom att göra den könsvisande, inte bara att man lättare ser skillnad mellan vuxna djur utan mer med tanka på det nykläckta kycklingarna. Hönorna har det klassiska utseendet med vita blommor längst ut på fjädrarna medan tupparna är mer lik sin förälder och är nästan helt vita med enstaka mörkare partier i hals, vinge och sadel. Även FF är fina slaktkroppar och lägger stora vita ägg.

Vi fortsätter med ännu en dotter till Vit Leghorn i form av Smålandshönan. Det är även Martin Silverudd som ligger bakom denna ras tanken bakom var att behålla det fina bruksegenskaperna från VL men i stället för vita ägg skulle dessa vara bruna. Med ett litet inslag av Rhode Island red RIR som är en annan av dessa riktigt klassiska raserna som har funnits i landet sen slutet av 1800-talet. Med RIR kom även ett lite lugnare temperament och Smålandshönan är mycket trevlig att ha och göra med, även Smålandshönan är könsvisande medan här är hönorna gråaktiga med ett laxfärgat bröst, tuppar är mer randigt grå över hela kroppen med stora fina kammar.

Vill du veta mer om dessa raser kan du besöka Svenska Kulturhönsföreningens hemsida http://kulturhons.cybersite.nu/

december 28, 2013 2

Solvarma smultron

Regntunga skyar när man kommer till Stilleryd för att märka lamm. Vanligen så föds våra lamm eller rättare sagt tackornas lamm i början av året. Men på grund av virus sjukdomen Schmallenberg aborterade nästan alla våra tackor sina foster efter att vi hade tagit dem ifrån baggen. När det stod klart vad som hänt var vi redan i slutet av januari vilket resulterade i att baggen återigen fick träffa sina damer.Men inte bara lamm fanns det att märka, vår Skånsk Röda ko, Bokeslundsgårdens Holiday, hade fått en liten kille under natten så även han fick sina gula lappar i öronen. Den översta raden SE 070341 är vår gårds unika besättningsnummer som alla de djur som har det som hemmafastighet får. Även om de föds ute på sommarbetet långt från gården. Det andra numret 0057 är hans egna individnummer som bara han heter och den sista lilla siffran 8 är en kontrollsiffra som har mest betydelse för riktigt stora gårdar där det föds många kalvar. Men det är inte bara djur som det finns att beskåda i naturreservaten, letar man lite finner man snart sommarnattens okrönta drottning Nattviolen. Den doftar stark från skymningen och lockar till sig pollinerande svärmare.Alla sinnen skall mättas. Doft, syn och hörsel har fått sitt, nu väntar smaken av solvarma smultron från betesmarkerna. Känslan av att plocka smultron på strå blir som den bästa tidsmaskinen och genast förflyttas man tillbaka till barndomens somrar hos mina farföräldrar Elsa och Anker i byn Lilla Laxemar, Småland. Solvarma smultron och spenvarm mjölk direkt från grannen var min sommarlovsfrukost.

juni 23, 2013 0

Vem saknar kon när båset är tomt?

Total glädje när vår Fjällnära ko Saga och lånetjuren Gordon utforskar sin hage efter betessläppet så mycket att smaka på och springa runt i. Under vårvintern har vi jobbat hårt med att få fäladen i ordning för sommaren och när korna nu kommer på plats så känns det helt rätt. Kornas betande och tramp kommer att återföra detta området till sin glans dagar. Om några år kommer det att finnas tre fina slåtterängar och en beteshage rik på djurliv och växter.Man saknar inte kon fören båset är tomt heter det men jag skall i ärlighetens namn erkänna att det stämmer dåligt in på mig. Efter ett halvår med djur i stallet känns det bara fantastiskt att det äntligen är tomt och redo för storstädning med högtryckstvätten och sen ett lager kalkfärg i hela stallet.Inte bara korna tycker om att vara ute i solen, våra Fifty five floweryhöns FF intog söderväggen för lite klassiskt sandbadande och en hedersstund med tuppen. FF är den äldsta svenska rasen som medvetet skapats, den såg dagens ljus 1955 tack vara pastorn Martin Silverudd han ville hjälpa småhönseriägare att bedriva en naturlig hönsskötsel där djuren var anpassade till det svenska klimatet, lade många och stora ägg och i dom flesta av hans raser även könsvisande. Könsvisande betyder att man utifrån kycklingens färg kan se om det är en tupp eller höna och i vissa fall om den är en korsning eller renrasig. FF och dom andra kulturhönsen som bevaras av Svenska Kulturhönsföreningen är ytterst lämpliga för dig som vill ha en flock djur ute i trädgården som ger dig och din familj ägg till frukostbordet. Men även till den som vill vara lite större och sälja ägg som jag tänker lite här hemma höns som bara funkar. Men allt på gården är inte bara djur i trädgården och växthuset råder det febril aktivitet för att få alla frön knölar och lökar i jorden så fort som möjligt så dom kan börja växa nu efter denna långa och kalla vår. Inne i växthuset grönskar våra persikor, aprikoser och nektariner för fullt flera av dom har redan grenarna fulla med kart som om några månader är smaskiga och solmogna.Även full aktivitet i äggkläckaren varje vecka kommer det nu kycklingar efter våra höns och kalkoner samt lite då och då ankungar. Denna lilla vännen är en Torparkyckling vi har haft rasen i nästan 10 år och det är första gången jag kan minnas att vi har fått en kyckling med denna teckningen. Är man duktig på detta med färger på höns kan man utifrån kycklingens färg veta hur den kommer att se ut som vuxen riktigt där är inte jag så det är bara att vänta och se vad som blir.

maj 8, 2013 0

Fredriksdal

Utflykt till Fredriksdal för att titta på fina lantraser som njuter av vårvindarna från sundet. Väldigt pampigt när man har passerat rossamlingarna och ser hur huvudbyggnaden ramas in av avenbokshäckar och bokträd.Dom med god marginal ljudligaste djuren är Skånegässen, den stora hannen främst i bilden skulle med alla medel försvara sin hona från alla besökare.Betydligt tystare är det hos Linderödssvinen den stora suggan följer varje besökare nyfiket om det kan tänka sig att det är en skötare förklädd och som kommer med mat. Vägen till ett gris hjärta går via magen.Deras stora flock av Vänekor och Skånska röda har fått flytta ut från det mögelangripna stallet och bor nu i sprillans nya vindskydd, korna verkar mycket nöjda med lösningen då dom kan ligga och solbada hela dagarna

Ett glatt återseende är den Skånska röda tjuren som är född hemma hos oss, fast nu är han mer än dubbelt så stor som han var när han lämnade oss föra vintern med kvigan Ida.

april 8, 2013 0

Snart en fin Fälad

Känns som att vi har lite medvind på våra olika projekt nu. Vår fälad får ett riktigt ansiktslyft och är på väg att återfå sin forna glans med både beteshagar och slåtterängar. För att vi skall nå hela vägen fram så är det många björkar som skall fällas så att gräs och enebuskar trivs bättre.Till vissa sträckor av stängslet har man använt enestolpar, lokalproducerade, miljövänliga, komposterbara och hållbara kan det bli bättre? vi skall försöka att fortsätta denna fina tradition. Men vi vill ändå ha några Enar kvar i markerna så det får bli en kompromiss av olika stängselstolpar.Fäller man mycket träd blir det även mycket ris, en del lägger vi i högar till fåglar och insekter men mycket bränner vi på plats för att minska körningarna på den känsliga marken. den röjningen som vi genomför nu är den första på minst 40 år och den kommer att ske i omgångar dom närmaste 5 åren. allt för att marken och växtligheten skall hinna anpassa sig till den öka solinstrålningen och näringen som kommer från rotsystemet till dom träden som vi har sågat ner. Går man för snabbt fram kan man göra mer skada än nytta.

april 4, 2013 0

Spring is in the air

Varit på årsmöte och bildande av Svenska Kulturhönsföreningen, för nästan 10 år sen började jag intressera mig för dessa raser som föreningen nu skall arbeta med att bevara. Kulturraser kan beskrivas som genom planmässig avel bildad djurras. Vi hoppas nu att föreningen får en flygande start och att arbetet med att bilda stamböcker och avelsrådgivning kan komma i gång omgående. När man kom ut i stallet i morse efter att ha varit borta en dag hade getterna tagit tillfället i akt och rymt ur sin kätte för att undersöka allt som dom kan komma åt, bom känner nog doften av vår i luften och vill komma ut för att se om det finns något smaskigt som dom kan äta.

Men det är inte bara getterna som har vårkänslor, ute i kohagen tar alla djuren sin middagsvila ute i solen framför att ligga inne i vindskyddet.

Vår äldsta ko på gården Founder i Granemålarasen Rut ligger med hela flocken kring sig i halmen och bara njuter och som jag tror väntar på sina första barnbarnsbarn har vi lite tur skall det komma två stycken nu under våren.

Även inne hos tjurarna är det lördagsmys gammeltjuren Fredriksson och hans andreman här på bild Bruna visar småkillarna hur man skall uppföra sig som tjur. Frun kommer från Fredriksdal och är tam nog att misstas för att vara oxe en riktig gossepelle som skall bli pappa till sina första kalvar nu snart.

Även inne i stallet är det lugnt i kviggruppen försöker tjejerna ligga så nära varandra som möjligt. Tänk om dom kunde vara så här omedvetna om rangordning under resten av livet. Kor har väldigt olika personligheter, vissa har en lugn avslappnad stil medan andra håller benhårt på sin rätt att som ranghög köra med dom andra i flocken.

Även hönsen passar på att njuta av solen, hos våra Isbarhöns är det bara tupparna som går runt och visar upp sig, hönorna har fullt upp med att sola och värpa ägg.

Dom enda som får vänta med solen är äggen, först 4 veckor i kläckeran innan blekingeällingarnaa får se dagens ljus för första gången. Denna veckan ha vi ett nytt rekord med nästan 150 ägg som gick in i kläckaren får bara hoppas på bra befruktning så kan vi snart stänga av kläckaren för säsongen då vi har alla dom kycklingarna och ällingar som vi behöver.

mars 17, 2013 0

Ännu mera vår

Våra killingar har gjort stallet till sitt och när kvigan Josefine är på besök hos tjuren verkar dom väldigt missnöjda med att hon inte finns hos dem och att hennes plats är tom. Josefine blir två år nu till sommaren och det är tid för henne att träffa tjuren och få en liten kalv förhoppningsvis om 9 månader. Hon är väldigt special Josefine av hennes fars alla avkommor är hon den enda tjejen, så med 9 bröder blir man lätt lite bortskämd och får bästa platsen i stallet.

Den övriga flocken vilar som bäst ute i vindskyddet men så fort kameran kommer fram finns det alltid några som skall störa friden och vissa upp sig lite extra, det känns på dem att våren är efterlängtad, trots att det inte är något som växer i vinterhagen går dom ändå och letar efter dom första gröna stråna som tittar upp.

Nere i skogen hittar man tydliga spår att våra hackspettar gillar vår senfärdighet med att ta han om vindfället, över hela stammen ser man hur dom har med enkelhet fått bort barken för att komma åt larverna som gömmer sig där under. På andra ställen ser man kottar som har rensats på frön.

Efter en tung vecka med motorsågen tog vi en lugn fredag med sekatören och gav oss på vindruvorna i växthuset. Vi har ca 20 olika sorter vindruvor som ger skörd från sommaren långt in på hösten. Det vi inte hinner äta själva eller sälja pressas till juice, när pressningen är klar finns det fortfarande mycket gott kvar så våra grisar äter mer än gärna.

Vårvärmen i växthuset motsvarar dom förhoppningarna som man har även om det utomhus är kring 0 och blåsigt. Inne i värmen växer sallad ruccola och salladsvitlök för fullt och det börjar röra sig i knopparna hos persikor aprikoser och nektariner.

Men förra årets ympningar slår persikorna med hästlängder när dom redan har kommit i gång med dom första bladen. Nu är det bara att hoppas vi inte får en sen snöstorm och kyla får då blir det inte roligt för vårens allra snabbaste växter.

mars 9, 2013 0

17 grader den 6 mars

Efter en helg i Jämtland med årsmöte i Föreningen Allmogegeten där det man får träffa många engagerade djurägare och få en fantastiska rundvandring på Jamtli känns det härligt att påbörja ett verksamhetsår med en oförändrad styrelse och dubbelt så många suppleanter som tidigare. Många idéer på hur man skall förbättra verksamheten och många artikel förslag till vår tidning Heidrun. Namnet Heidrun kommer från asagudarnas get som betade på Valhalls tack och ur hennes spenar rann mjöd och öl så det räckte till alla och fram åt kvällen slaktades hon så alla kunde äta av henne, på morgonen stod hon där betande som om inget hade hänt, riktigt så går det inte till på årsmötet men det visar på vilket viktigt djur getterna var för dom forna nordborna.

Även om det är trevligt att besöka Jamtli så trivs jag ändå bäst hemma på gården med våra projekt. Arbetet med vår fälad har fått riktigt bra fart nu när vi har 4 praktikanter här på gården, dom hjälper till med trädfällning och risdragning men även att samla upp gammal taggtråd som finns kvar i kanterna.

Även om man vill fortsätta att arbeta med fäladen hela dagen har man dom som väntar på en här hemma, hos ungdjuren är man alltid efterlängtad för det kan ju hända att man har något gott med sig. Dom verkar extra rastlösa när solen skiner ute och fönvindarna kommer, nu är det bara nån månad kvar till dom första djuren kan börja flytta ut på betet om vi bara får lite värme och gräset växer.

Vårtecken finner man över allt här hemma Videkisar tittar fram till glädje för bina

Snödroppar ..

och Snöklockor vi gammelmormors husvägg.

Här hemma möts man av vårens tidigast blommande buskar Hybridtrollhassel som fyller sina kala grena med vackert gula blommor

Även i gräsmattan finns det överraskningar som kommer fram när snön smälter bort

mars 6, 2013 0

Vintertider

februari 3, 2013 0

Odlingslandskap

Det här med gamla kartor och fotografier har alltid fascinerat, det är väldigt lätt att tro att landskapet alltid har sett likadant ut men med hjälp av äldre materiel kan man få en mer korrekt bild av hur det har förändrats. 1865 såg gård ut såhär egentligen så finns inte ens vår gård då den bildades först 1917. Området till vänster om F i Frosta var det som senare skulle bli Bokeslundsgården, som man kan se var det öppen mark, som användes till bete eller odling.

På 1910-talet delades mossen upp mellan dom olika byarna och gårdarna i området så att så många som möjligt skulle fått tillgång till torven som man använde för att elda med.

Man skapade många små mosslotter som ofta låg i anslutning till kanten så att man kunde ta sig dit med nån typ av fordon vanligen häst och vagn. Hur man använde sin mosslott skiljde sig mycket, vissa hade det som torvtäckt under lång tid och dessa områden är i dag värdefylla viltvatten där fåglar och amfibier trivs. Dom områdena som är gulmarkerade visar att det var odlad mark medan det som är streckat användes som torvtäckt och möjligen bete.

Till 1970-talet har saker förändrats drastiskt, dom en gång så viktiga mosslotterna har mer eller mindre övergivits och väldigt lite aktivitet sker på dessa, i takt med att jordbruket har utvecklats har dessa små och olönsamma områdena fått stå oanvända och skogen har brett ut sig på nästan hela mossen. Vissa områden används fortfarande som bete men skördandet av torv har upphört.

På dessa två fotografier från den 30 augusti 1953 av landskapsfotografen Mårten Sjöbeck, som bildtext står det ”Enligt uppgift på platsen utgör arealen 70-80 tunnland. Traditionen uppgiver, att mossen hemsökts av eld två gånger. Bilderna visa västra mossranden.”

Man ser en del träd men karaktären är ändå den av en öppen betesmark, det har hänt mycket på dom nästan 60 år sen dessa bilder togs, i ett allt mer högintensivt odlingslandskap har Lybymosse fått förbli till största del orört och lämnat till fri utvekling då träd har vuxit upp, mossen har utgjort ett viktigt utrymme för vilda djur i det annars så skogfattiga området, i dag hittar man Rådjur och Kronhjortar samt gott om vildsvin i mossen.

januari 26, 2013 0