Våren är här

Gårdens killingar blir modigare för varje dag som går. Stallet som från början vara ganska utmanande för dom har dom nu helt ratat det som gäller är ute. Fortfarande har vi snö på marken men det är varmt i luften och praktikanternas arbete i trädgården vill dom inte missa.

Det är inte bara killingarna som vill utforska sin miljö, en ny kulle med Smålandshöns såg dagens ljus i veckan. De kycklingarna som har mörka tecken vid ögat och på ryggen är hönor och dom som är mer ljusgrå är tuppar. Tittar man noga på deras näbbar kan man se den lilla äggtanden som dom använder för att göra hål på ägget så dom kommer ut.

Vår Linderödssugga Helena nedkom i dag med en kull på minst 7 kultingar. Vissa brås på mamma och är röd svarta medan de flesta liknar sin far Hamlet och är mer ljusa med svarta fläckar. De första dagarna lämnar suggan inte huset utan ligger och värmer kultingarna samtidigt som hon ger dem mjölk. Våra grisar har väldigt mycket kvar av sina vilda förfäder och det är inte tillrådligt att gå in i hyddan eller försöka röra kultingarna om man vill behålla alla sina fingrar.

februari 27, 2013 0

Änglabockens son Charlie

Vår Göingebock Charlie säger aldrig nej till att vissa upp sig lite extra för kameran, hans far Bocko var likadan. Alltid första fram för att undersöka vad som var på gång när man kom in i hagen. Men medans Bocko var mörkt grå är Charlie nästan vit en kopia av sin Morfar Truls eller som vi kallade honom Änglabocken. När han kom springande i hagen var det som en gloria av vita ragg som flög kring honom, även hans tålamod med sina flock medlemmar var änglalikt. Charlie är bara barnet än så länge och fyller 1 år nu i dagarna man får hoppas att vi får ha honom kvar i många år än och att han ärver sin morfars temperament.

Getter är utpräglade flockdjur och våran flock gör helst allt tillsammans och så nära varandra som möjligt. Skall det drickas skall alla dricka i samma spann, skall man vila görs det bästa bredvid varandra med så mycket kroppskontakt som möjligt. Här ligger en av våra ursprungsgetter Emma mormor till Truls och mamma till den vuxna geten som ligger bredvid. I mellan har en av årets killingar av en annan get klämt in sig och bakom dom ligger resten av flocken.

Allt som oftast hittar man killingar utanför kätten när man kommer in i stallet, men när det gäller killingarna så är det så, kan man komma ut kan man komma in. Likt en korsning mellan spindel och kanin klättrar och hoppar den in till de andra igen.

Lika bra att de får testa att hoppa genom stängsel nu för när de testar med eltrådarna till sommaren blir det inte lika roligt.

februari 23, 2013 0

När det inte går som planerat

När man har gård och djur fylls tiden av förberedelser och planering, man ordnar med stängsel så att det skall vara klart innan den hektiska sommaren då man skall ordna med foder inför vintern allt snurrar på med årstiderna och det gäller att passa in allt så bra som möjligt och i bland erkänna att man var lite väll ambitiös när man bokade in saker och man får helt enkelt tänka ”det tar jag nästa år i ställe”, Vardagen fylls av skötsel alltid samma mata och vattna djuren se till att dom mår bra och att det är nog med halm och strö till dom. Först efter att djuren har fått sitt får man börja med det andra, vissa dagar blir det ingen tid kvar utan det är djur för hela slanten speciellt när det inte går som man har planerat.

Vår Göingeget Lilja som fick två fina pojkar har fått ett sår på baksidan av spenen som gör att hon inte ville att killingarna skulle dia, ett juver som inte blir tömt på mjölk riskerar att bli inflammerat och det är det som hände, på bara någon dag gick det fån normalt till överfyllt och varmt och omöjligt att få ut mjölken så hon kan bli bra igen. I detta läget finns det inte så mycket att göra, den ena killingen fick flytta ner till vara två tidigare flaskuppföda och bo med dom nu, den kvarvarande får tillräckligt med mjölk från den andra spenen. Sen var det bara att ringa in vår veterinären Ida-Maria Från veterinärstationen i Hörby. Hon konstaterar snabbt att getens har en feber på 40,6 och att juverhalvan är så inflammerad att det behövs antibiotika för att komma till rätta med det

7 dagars behandling ev mer om det inte har släppt och juvret minskar i storlek, för att underlätta kommer vi även att smörja och skydda såret och massera juvret försiktigt men det är svårt när det sista hon vill är att vi skall röra vid det.

februari 21, 2013 1

Dubbelt tillskott i Granemålarasen!

På ett dygn fick denna mycket fåtaliga ras två nya medlemmar dundersystrarna Finally och Gabriella nedkom med var sin brun kalv. Det är andra året i ras som dom kalvar inom ett dygn av varandra och exakt 365 dagar sen sin förra kalv. Det är inte många av våra kor som är så punktliga. Dessa bägge systrar är långt från nybörjare och kommer förhoppningsvis att bli mormödrar detta år då döttrar Myran och Inga skall få sina första, även deras mor Rut som är ett av dom ursprungliga djuren som hittades ser väldigt rund ut så man kan hoppas på tvillingar där, Rut är en riktig dunderko som var en av dom tre första som vi köpte till Bokeslundsgården 2004 hon fyller 14 år och har under tiden hos oss fått 5 kalvar 3 kvigor och två tjurar, alla är i livet än i dag utom en av tjurarna men han är ändå förevigad på grund av sitt stora genetiska värde för rasen blev och blev utvald till semintjur.

Dom bägge kalvarna är nästan förvillande lika men har man samma far och mödrar som är helsyskon är inte annat att förvänta. När man har en ras som det finns så oerhört få djur av är varje kalv så oerhört viktig, har fick vi jämnast möjliga fördelning då det var en tjur och en kvigkalv. Kvigan kommer nu att växa till och om två år kommer hon förhoppningsvis att själv vara reda att få kalvar och hjälpa till med rasens fortlevnad. Vi försöker att använda alla handjur i avel för att få största möjliga spridning på gener och så många olika kombinationer som möjligt.

Gabriella som var den första som kalvade fick göra det i vindskyddet medan storasyster Finally fick kalvningsboxen inne i stallet eftersom det såg ut att det var horn som skulle kalva först. Gabriellas kalv blev lite nedkyld och hade svårt att hitta rätt så vi fick hjälpa till så han fick i sig den livsviktiga råmjölken som är fullmatad med energi och antikroppar som kalven behöver få i sig så fort som möjligt efter födseln. För att snabbt på i gång kalven mjölkar vi ut så mycket som möjligt ur kon, sen ger man kalven råmjölken via en son som man stoppar ner i magen via munnen, då får kalven snabbt i sig all mat och man vet att det inte rinner fel och hamnar i lungorna vilket kan leda till i bland dödliga lunginflammationer.

För er som är lite känsliga kommer lite kraftiga bilder!

En vanlig kalvning går väldigt fort, från det att vattenkalven eller fostersäcken har brustit är kalven ofta ute inom en timma, om den inte skulle vara det kan det bli aktuellt att hjälpa till. Inom några timmar efter kalvningen kommer vanligen efterbörden också ut, kor så som dom flesta djur vill undvika att locka till sig rovdjur så dom äter vanligen upp hela efterbörden direkt.

februari 17, 2013 0

Smålandshönan

Denna rasen är skapad av pastorn Martin Silverudd under 1960 talet, som så många andra av Silveruddsraserna bygger den på gamla svenska stammar av Vit Leghorn.

Det finns i dagsläget ett fåtal besätttningar av denna mycket trevliga höna och med denna artiklen hoppas jag kunna sprida lite kunskap om den.

Som dom flesta andra av silveruddsraseran är Smålandshönan könsvisande, det btyder att man på nykläckta kycklingar kan se om det är en tupp eller en hönkyckling.

Hönkycklingarna har precis som vildhönsens kycklingar sk viltteckning, ett brett brunt band mitt på ryggen och 2 smalare svart/mörka band et på varje sida.

Tuppkycklingarna där emot är gul/grå och har ibland en mycket svag antydning till sträck på ryggen. Även hos dom vuxna djuren finns det en stor könsskillnad.

Detta beror på hönornas nästen unika kombination av gener, alla Smålandshöns har genen för viltfärg e+ ( samma teckning som brun Leghorn och röd jungelhöna) kombinerat med genen för tvärrandigt B ( som finns i Plymouth rock och Maran).

För att förbättra möjligheterna för könsvisande kycklingar har dem även genen för Silver S, S genen har den effekten att den tar bort alla varma toner i djurets färger.

När en Brun Leghorn är ljusbrun på bröstet och mörkbrun på sidor och vingar är Smålandshönorna laxfärgade på bröstet och grafit bruna i randigt på sida och vingar.

Tupparna skiljer sig markant från hönorna och är helt randiga i ljust och mörkt grafit.

Det finns en mycket lika den engelsk ras som heter Legbar. Smålandshönan skiljer sig från Legbar genom att den lägger bruna ägg i stället för vita.

När Silverudd skapade rasen använde han sig av RIR för att bryta dominansen av vitt som finns i Vit Leghorn för att kunna göra den könsvisande, det var även med denna inkorsningen som man överförde möjligheten att lägga bruna ägg.

februari 16, 2013 0

Queen Silvia

Queen Silvia är en svensk ras som skapade av Martin Silverudd.

Rasen finns i flera varianter, är mycket vacker, värper många och stora bruna ägg, många hönor ruvar troget och tar väll hand om sina kycklingar.

Queen Silvia (QS) är rasen som av många prisas som den vackraste av alla det svenska hönsraserna. Rasen förekommer i tre varianter guld, silver och gökfärgad. Det djur som är guldtäckande har en rödbrun grundfärg och en svart teckning. Den silverfärgade varianten är vit i stället för rödbrun med samma karakteristiska täckning på kroppen. Hos det gökfärgade är grundfärgen vit och täckningen är ljusgrå. Den gökfärgade varianten är könsvisande redan som daggamla. Man ser även skillnad på tupp och höna om man korsar gökfärgad QS med en annan ras. Tillsammans med Isbar blå är den en av det populäraste svenska hönsraserna. Rasen är mycket omtyckt för sitt vackra utseende och det många bruna äggen. Vissa individer ruvar dessutom och tar väll hand om sina kycklingar. För att skapa QS använde man 50% Road Island Red (RIR) och 50% Vit Leghorn. Sen avlade man på den linjen i 8 år, utan att ta in nytt material, innan den var klar. Den genen som ger rasen sitt säregna utseende kommer från Vit Leghorn. I Vit Leghorns vita fjäderdräkt döljer sig många olika färger, genom att korsa RIR och Vit Leghorn kunde man få fram dessa. Det flesta av Martin silverudds raser är användbara i könsvisande korsningar, QS är inget undantag. Rena QS kycklingar har dock ett måsliknande utseende bestående av ett oregelbundet mönster över hela kroppen.

Martin Silverudd skapade QS för att hjälpa små hönserier att överleva när värphybriderna gjorde sitt intåg i landet.

februari 10, 2013 0

Fifty Five Flowery

Denna artikeln skrev jag för några år sen men är fortfarande lika aktuelle i dag, bilderna på vuxna djur är tagna i den besättningen där vi hämtade våra första djur, dom hade fått sitt material direkt från Martin Silverudd:

Med denna artikel hoppas jag sprida kunskap om en av Sveriges unika värpraser.
Som många redan vet är F.F. (Fiftyfive Flowery) en så kallad Silverudds ras.
Pastorn Martin Silverudd arbetade i flera smålänska samhällen under senare delen av förra århundradet. Under denna tiden tog han fram ett flertal värpraser som skulle passa den svenska värphönsnäringen. På så sätt skulle man undvika att använda de allt mer förekomande värphydriderna. F.F. var hans första och troligtvis bästa ras, den används fortfarande på kläckerier.
Jag hoppas att ni skall tycka att det är lika intressant som jag, och om det är någon som blir intresserad av att bevara F.F. går det bra att kontakta mig, min adress och telefonnr. finns i slutet.

Fiftyfive kommer av att de första korsningarna som ligger till grund för rasen skedde 1955,
Flowery (= blommig) syftar på den vitfläckiga täckningen hos hönorna men som tupparna helt saknar. Silverudd kallar själv FF för den första svenska rasen, efter den första slumpvisa korsningen 1955,
1958 var rasen klar! Då bestod den av 70% Överlida och Hårsbäcks vit leghorn och 30% brun leghorn. Det finns ingen ras som har så stor färgskillnad mellan könen som F.F.
Skillnaden är så stor att det är svårt att tro att det är av samma ras.
Tupparna är helt vita med små grå fläckar på kragen och på sadlen, medans hönorna är vitfläckigt legbarfärgade. F.F. finns även i 2 färg- varianter F.F. guld (G.F.F.) och silver (S.F.F.), GF.F är främst en tupplinje medan S.F.F. är en hönslinje. Skillnaden där i mellan gäller främst deras användbarhet vid könsvisande korsningar. När man korsar en G.F.F.tupp med en SFF höna blir hön-kycklingarna GFF. FF är 100% könsvisande även i korsningar, Silverudd skriver själv att man utan svårighet kan sälja en miljon daggamla hönor, renrasiga eller korsningar utan att
det kommer med en enda tupp. Anledningen till att han kan lova så mycket är att tuppkyklingarna är gråvit- gula i färgen och att hönkyklingarna är randiga(vid ren avel) Eftersom F.F. har så många gener som är användbara vid könsvisande korsningar ger den även i korsningar med de flesta andra raser könsvisande kycklingar. Rasens särprägel med nästan vita tuppar och färgade hönor beror på tre gener B (randighet), e+ (vildtyp) och mo (vitfläckighet). Dessa gener fungerar i ett mycket speciellt trippel-samarbete, B i komdination med e + ger autosexing (färg skillnad mellan könen). B och mo är faktorer med ”vitefekten”. Eftersom B sitter på könskromosomen ger det följande genupp-sättningen för tupp (BB-momo) och hönorna har (B-momo).
Eftersom tuppar har fyra faktorer för vitt och hönor tre (könsbundet B i enkel uppsättning) så blir tupparna vita medan hönorna bara blir vitfläckiga. Man kan säga att vitfläckigheten (blommig) slår ut i full blom hos tupparna och det är det som gör dem vita. Från början fanns F.F. bara i guld men för att den skulle bli intressant som en hönslinje avlades en silver variant fram 1960. Det är denna som är vanligast i dag. FF har som många blommiga raser den trevliga egenskapen att hönorna blir storblomigare efter första ruggningen. Så om man tycker att tupparna är i blekaste laget kan man trösta sig med att man har så många fler hönor en tuppar. F.F. har varit moderlinjen i en korsning med RIR för att ta fram en brunvärpande korsning som heter Rubin 88. Även andra raser har använts som korsningspartner för att få fram en bra brukshöna några som testade var Minorka, Sussex och Plymouth rock men Rhode Islands Red, (R.I.R) var den bästa. Det som har gort F.F. till en sådan bra hönlinje är den ypperliga skalkvaliten, den stora motståndskraften mot Marek och naturligtvis fördelen att kunna könssortera kycklingarna visuellt och inte via kloaksortering. I år fyller F.F. 50 år som ras, detta är smått sensationellt att den har lyckats att överleva så länge i de multinationella jätteföretagens tidevarv. Martin skriver att F.F. är värd ett bättre öde än att kanske så småningom försvinna eller reduceras till en sportras. Antalet djur som finns kvar är mycket lågt, FF är en unik kulturras och det vore beklagligt om den skulle försvinna helt.

februari 9, 2013 0

Motorsågar och kycklingar

Trots att vintern hävdar sitt grepp om Skåne är det vårkänslor i stallet, Getter får kor och grisar väntar på tillökning för att inte tala om kycklingar, 25 stycken fick vi i första omgången och dom har nu fått flytta från äggkläckaren till värmelampan, dom är väldigt försekomma och hittar själva till mat och vatten. Alla kycklingarna i denna omgången är från olika Kulturraser så som Vit Leghorn och Smålandshöns, två av dessa Fifty five flowery och Smålandshönan är könsvisande. Det betyder att man på kycklingens färg kan se om det är en tupp eller en höna, man kan även se om fel tupp har kommit in till hönorna. Kycklingen till Höger är en Smålandshöna och den till vänster en Fifty five flowery silver. Hönorna av bägge dessa raser har kvar utseendet med randiga ryggar från sina vilda förfäder, tupparna till bägge dessa är ljusgula till grå/gröna och har endast mycket svaga markeringar på ryggen.

Här har vi en Queen Silvia QS kyckling ytterligare en kulturras, i stället för ränder på ryggen har denna rasen sk måsteckning med fläckvis mörka och ljus områden. QS skapades under 1970-talet och blev klar 1976 och fick då namnet efter vår nya drottning. Rasen lägger bruna ägg ofta med mörkare partier på.

Vi har även fällt dom sista träden vi dammarna så att vi har en nya hage till våra getabockar när sommaren kommer, det som skulle vara ett litet och enkelt projekt har försenats av dåligt väder och andra saker som har kommit i mellan. Men nu är dom sista träden fällda stockarna samlade och allt riset lagt i höger för att torka fram till Valborg, när bara tjälen går ur marken skall vi börja sätta upp stängselstolparna och få eltråden på plats.

Vår gamla bockar Billy och Sauron var två väldigt metrosexuella herrar, när getterna inte brunstade och behövde deras tjänster trivdes dom bäst med varandra, förhoppningen är att våra två nuvarande killar skall trivas lika bra i hopp Charlie och Dunderhård har inte känt varandra så länga men när man inte har något alternativ så kommer dom nog att trivas lika bra med varandra.

Har även passat på att utforska vårt nya skogsstycka i Lybymosse, flera tecken från äldre tiders torvskördande hittar man där, i vissa delar är det mer vatten än mark så här på vintern då alla dom gamla torvgravarna fylls på från alla bäckarna som går genom området, här och där hittar man högar av gamla stubbar som man har grävt fram när man har tagit upp torven för att torka. Man hittar även lite mer otrevliga lämningar i form av flaskor och metallskrott dom tidigare ägarna har satt en väldigt stor tilltro till naturens förmåga att bryta ner saker. Vi drar vårt strå till stacken för att städa upp dessa miljösynder vilket inte alltid är negativt en mycket intakt och fin bakugnslucka kom fram sist vi var nere, med lite blästring kan den få ett nytt liv i vårt nya rökhus.

februari 6, 2013 0

Svenska Kulturhönsföreningen

En glad överraskning på radion i dag, vår nybildade förening för våra svenska raser av kulturhöns har fått ordentligt med mediabevakning och nu även i Sveriges radio.

Svenska Kulturhönsföreningen

februari 4, 2013 0

Vintertider

februari 3, 2013 0