En helt vanlig dag i Blekinge

Vansinnigt nyfikna kor man ha, så här på sommaren när de är på bete och man inte själv ser till dem varje dag verkar det som om de tar varje chans att komma och undersöka hur det står till med en. Den tiden som man lägger på dem som unga och att få dem tama är väl investerad tid. Ca 3 månaders uppbindning avslöjar ganska snart om det är en lugn och trevlig individ eller en som alltid kommer att vara svårhanterlig. Alla potentiella avelsdjur måste gå igenom detta och de allra flesta gillar tiden inne i stallet med ryktning och ompyssling. Antingen de är ungdjur eller stora avelstjurar på över 800 kg leds de lätt runt med ett hornrep eller grimma, eller som här kommer och är som ett plåster på en ute i hagen.Det är inte bara mycket kokontakt när man besöker våra sommarbeten, man blir nästan lite kyrklig när man får kämpa hårt för att undvika att trampa på Jungfru Marie Nycklar. På Ire natureservats stora område med slåtterängar växer det säkert tusentals av dessa orkidéer tillsammans med Fibblor, Slåttergubbar och mycket mycket mer.Det är inte bara rara växter man hittar i markerna efter denna blöta sommar, årets första Karl Johan fick följa med hem. Man känner sig så rik när man kan gå ut och plocka svamp och bär i skogen. Smultron i backarna och svamp inne bland träden. Det är inte bara svamp som poppar fram i hagarna. Klövsjötackorna har nu äntligen kommit i gång och lammat. I vanliga fall sker detta i början på året men på grund av sjukdomen Smallenberg blev det mycket senare i år, men det gör ingenting man blir alltid lika glad när fårflocken har mångdubblats och man får chansen att lära känna en massa nya individer. Tanken är att utöka vår flock med Klövsjöfår men det är alltid några som får flytta till andra besättningar för att få bli avelsdjur.

Vi får avsluta dagens inlägg med den fina Granemålaungkon Inga, hennes tjurkalv ville inte alls vara med på bild. Inga är en sån där ko som man bara måste tycka om. Snäll och lagom nyfiken och lättmjölkad som bara den. Skall bli roligt och se hur hon utvecklar sig framöver.

juni 30, 2013 1

Solvarma smultron

Regntunga skyar när man kommer till Stilleryd för att märka lamm. Vanligen så föds våra lamm eller rättare sagt tackornas lamm i början av året. Men på grund av virus sjukdomen Schmallenberg aborterade nästan alla våra tackor sina foster efter att vi hade tagit dem ifrån baggen. När det stod klart vad som hänt var vi redan i slutet av januari vilket resulterade i att baggen återigen fick träffa sina damer.Men inte bara lamm fanns det att märka, vår Skånsk Röda ko, Bokeslundsgårdens Holiday, hade fått en liten kille under natten så även han fick sina gula lappar i öronen. Den översta raden SE 070341 är vår gårds unika besättningsnummer som alla de djur som har det som hemmafastighet får. Även om de föds ute på sommarbetet långt från gården. Det andra numret 0057 är hans egna individnummer som bara han heter och den sista lilla siffran 8 är en kontrollsiffra som har mest betydelse för riktigt stora gårdar där det föds många kalvar. Men det är inte bara djur som det finns att beskåda i naturreservaten, letar man lite finner man snart sommarnattens okrönta drottning Nattviolen. Den doftar stark från skymningen och lockar till sig pollinerande svärmare.Alla sinnen skall mättas. Doft, syn och hörsel har fått sitt, nu väntar smaken av solvarma smultron från betesmarkerna. Känslan av att plocka smultron på strå blir som den bästa tidsmaskinen och genast förflyttas man tillbaka till barndomens somrar hos mina farföräldrar Elsa och Anker i byn Lilla Laxemar, Småland. Solvarma smultron och spenvarm mjölk direkt från grannen var min sommarlovsfrukost.

juni 23, 2013 0

Hagmark på gång

Såna fantastiska medarbetare man har vårt skogsbete har aldrig varit i bättre skick sen vi fick det stängslat för getter och flocken flyttade in. Tidigare år har vi mest haft kor på dom delarna av området som har varit mer öppet, det fungerade bra men deras tyngd och trampande fick som följd att den mjuka mossmarken blev väldigt knölig. Nu när vi bara har getter där inne återgår den snabbt till en jämt och fin grässvål, då korna gick mellan tuvorna hoppar getterna gärna på dom i stället och bidrar på så sätt till att området blir jämnare för var vecka som gå. Efter den senaste veckans ymniga regnande fungerar skogen som ett översilningsområde som fångar upp sediment och näringsämnen från kringliggande åkrar och förhindrar att det sköljs ut i större vattendrag och bidrar negativt till vattenmiljön.Vintern 2012 började arbetet med att hugga och röja i denna delen och redan efter bara några månader med betesdjur ändras karaktären betydligt, Där mossa och lummer dominerade hittar man nu mer örter och gräs. Det är fortfarande alldeles för mörkt och många av dom träden som man i dag ser måste bort för att grässvålen skall kunna växa sig stark.Medan det i vissa områden ser riktigt lovande ut känns det mer som en regnskog i andra, man får följa dom gamla stigarna som man använde då man skördade torv i mossen. Detta är inte ett projekt att skapa betesmark till djuren utan i stället att restaurera ett helt område till sin forna glans. Det kommer att finnas frodigt bete till djuren, timmer och ved att hugga, vattensamlingar till våra vänner grodorna, evighetsträd som är viktiga som boplats och skafferi åt våra hackspettar.Här har vi delar av betesmarksskaparna en till två gånger i veckan ger jag mig ut med motorsågen för att fälla sly och buskar till dom, dom flesta av vide buskarna visar redan kraftiga skador av getterna och när dom tas ner kommer getterna åt dom bästa bladen ocg skotten, efter en vecka återstår endast rengnaga stammar, det som från början var ogenomträngliga snår får nu ge vikna för hagmarksväxter. Endast dom största stammarna använder vi till ved resten får ligga kvar och bidra till kretsloppet, på mindre en ett år försvinner det mesta av riset och endast stammarna återstår.

juni 19, 2013 0

Årets första honungsskörd

Honungen flödar i kuporna när det till slut är tillräckligt bra väder för att kunna skörda, i kupa efter kupa är det bara att lyfta ut färdiga ramar med rapshonung. Det gäller att skynda sig för om man väntar för länge blir den hård och går inte att slunga.Det som var en ganska dålig start på säsongen med en lång och kall vår har nu förbytts till en kanonskörd, man kan inte låta bli att le när man plockar upp ram efter ram som är täckt med vax och klar att skörda.Innan dom slungas måste täckvaxet tas bort med hjälp av en specialgaffel praktikanten Frank blev snabbt ett proffs på detta. Vår slunga har plats för 4 vanliga Svearamar eller 8 halvramar, en hel kan innehålla 2 kg honung och dom halva 1 kg.Efter slungningen behöver honungen silas för att man skall få bort alla vaxrester. i morgon skall den ympas med lite av förra årets honung för att starta kristalliseringen och om en vecka har vi allt tappat på burk och redo för våra kunder

juni 17, 2013 1

Skörda löv till vinterfoder, så här gör vi

Att getter gillar löv lär man sig dag ett som nybliven getägare. Det finns dessutom inget smakligare än det bladen som man precis kan nå. Getter är som ni säkert märkt mycket smarta djur som tycks ha en känsla vad som är bra för dem. Generellt undviker djur att beta nära gödsel av sina artfränder då det är en inbyggd skyddsmekanism för att undvika parasiter.

Så vad kan vara längre bort från marken, där gödseln finns? Jo löv, bark och späda skott. Under sommaren lever våra getter helst på löv och betar bara gräs och örter om de måste. Det känns därför bra att kunna erbjuda våra getter löv även under vintern. Torkat löv och kvistar är ett mycket bra foder till getter under vintern och är något som det allra flesta kan skörda själva. Börjar man prata om detta med att fodra sina djur med löv kommer ganska snart få bilder i huvet på hamlad knotiga och förvridna träd som man vart 7-8 år skördar på. Tyvärr så är det inte så många förmånen att ha gamla hamlade träd på det marker som man förvaltar men det behöver inte vara ett hinder för att skörda löv.

Har man lämpliga träd framför allt våra ädlare slag, Lind, Ask och Lönn så skulle jag prova att topphugga en del av dem så man i framtiden kan hamla. Av dessa skulle jag framhålla Lind då den är ett mjukt träslag och man kan enkelt skörda med både lövhack och sekatör eller en liten handyxa. Här hemma har börjat vi topphugga en del olika trädslag, det är en blandning av Lönn Körsbär Ask och Asp, men det tar många år innan man kan börja skörda några större mängder. Skall man ha foder till en get med killingar går det åt ca 600 kärvar under en vinter. Varje kärve skall vara så grov så du knappt når runt med tumme-pekfinger grepp. För att göra det lite enklare för en själv och slippa skörda löv från stege skördar vi mest kärvar från sly. Man kan enkelt stå på marken och arbeta när man hugger/klipper och binder kärvarna. Läser man äldre litteratur blir det tydligt att löv var ett viktigt vinterfoder och något som man kunde skörda ganska mycket av. Speciellt år då höskörden slog fel och man vara tvungen att hitta på andra sätt att fodra sina djur.

Rent praktiskt gör vi så att vi klipper skott med sekatör av det sly som kommer upp efter att vi huggit för att hålla rent kring våra stengärsgårdar. Det är mest Ask, Lönn, Asp och Vide och allt detta gillar getterna.

Man samlar ihop en lämplig bunt och sen är det bara att knyta om med lite band. När man har en lagom mängd är det bara att ta hem det och hänga upp på skullen för att torka. Det skall vara torrt och luftigt så kärvarna torkar så fort som möjligt.

Sen när det blåser kallt och både du och dina getter drömmer om sommaren kan du ta fram en kärve och överraska dina getter med något riktig gott. Vägen till en gettens hjärta går via magen och jag kan lova dig att du blir mycket populär.

juni 14, 2013 1

Våra Fjällnära på fäladsbete i Maglasäte

Hela flocken fjällnära kommer springande när dom hör när vi hinkar upp vatten till dom en varm dag i juni

juni 5, 2013 0

I solens tecken

Friden har infunnit sig i grishagen när nästan hela kullen har flyttat till sina nya hem, vissa får bli avelsdjur och en garanti för rasens fortlevnad, dom andra kommer att få sitt livs sommar och få leva som grisar skall leva. Kvar hemma har vi nu bara suggan Helena och vår Pelle gris, han höll inte riktigt jämna steg med sina syskon så han fick vara kvar hemma och hålla sin mor sällskap, vad kan vara bättre än att ligga i solen med rumpan i en lerhåla med sin mor? om man är gris förstås.

Medan Helena och Pelle slappar i solen sliter jag och våran praktikant med att hinna rensa grönsakslandet nu när förhållandena är optimala, lagom torrt i jorden sol värme och en lätt vind, det gör att ogräset torkar och dör direkt när man har kört över med hjulhackan mellan raderna och handrensat mellan plantorna. Lök och Bondböner växer så mycket så man nästan ser det med blotta ögat och det finns massor att skörd till köket, mestadels bladgrönt men även mjäll och fin vitlök kan man gå ut och plocka på friland nu.Det är inte bara i trädgården som det knackar även i kläckarn hittar man lite överraskningar, årets tre första Pärlhönskycklingar har sett dagens ljus, dessa är viltfärgade men är även det som man kallar för vitbröstade man ser det tydligt på dom små för dom har ett nästan vit huvud och mage. Pärlhönan kommer i från Afrika och deras kycklingar ger i från sig ett helt annat ljud än vanliga kycklingar dom är även lite bråttom att bli stora och är väldigt företagsamma och börjar direkt leta efter mat.Att vara djurbonde är bäst på sommaren, alla ens skyddslingar är ute på betet och får reda sig själva fram till hösten, Visst er man till dom och försäkrar sig om att dom har lagom med gräs mineralfoder vatten och allt annat som ett djur behöver men att slippa fodra varje dag, ryckta och mocka är så himla skönt.Man får även uppleva så mycket mycket skönhet när man är ute i sommaren, alla årstider har sin charm och glädjeämnen och även om vi går kalvar under hela året känns det att dom som föds under sommaren har det där lilla extra försprånget. Få börja sitt liv på grönt gräs med solen i ansiktet, få vakna på morgonen med dimmorna tätt intill och se hur dom skingras i gryningsljuset, sommar kalvar dom har det lätt dom.

juni 3, 2013 1