Vårkänslor över gården

Inte undra på man vaknar med ett leende på läpparna var dag nu när våren är här. Låt oss hoppas att den är tidig i år i stället för förra året då den var 20 dagar senare än vanligt. I stallet har nästan alla getterna fått sina killingar och åter igen har det bevisats att det krävs ganska mycket av en snickare för att hålla killingarna inne i boxen. I stället för att begränsa för det små har hela stallet säkrats så dom inte kan hitta på allt för mycket bus, att vara utanför boxen och gärna ute på logen är det bästa som finns och skulle det bli lite läskigt när kalkonerna kommer och spänner upp sig kan man hal som en ål klämma sig in till mamma och alla dom andra tanterna med horn. På tal om kalkoner så har det blivit ett ganska invecklat triangeldrama när 8 kalkonhönor försöker vara två tuppar till lags, våra två grupper har nu sammanförts med tråkiga följder för vår gammeltupp som måste si sig besegrad av en yngre förmåga. Han har dock en hel del charm kvar eller det tycker i alla fall hönorna när de faller pladask vid hans fötter. Men skall man nu ha en hedersstund gör man bäst i att göra det lite avskilt så man slipper störas mitt i. Det verkar i alla fall som att han eller hans rival lyckas i emellanåt för till nästa vecka kläcks det första kalkonäggen.

Är det vår så är det man bara måste ut i trädgården och stoppa fingrarna i jorden och känna hur växtkraften ligger och väntar på sällskap, även om jorden i sig är full av liv behövs det växter för att det skall bli en trädgård. Vårat lilla växthus har stått och varit fullt av ingen ting alls egentligen, lådor och krukor som skall komma hem och redskap som har hamnat där när man varit ute och skördat i höstas, med en bra grepp och några spannar hönsgödsel var ordningen återställd och jorden redo för sina nya invånare. Ända sen i höstas har vi planterat vitlök i olika omgångar för att få en så lång säsong som möjligt för salladsvitlök och knippesvitlök. Det största och finaste får stå kvar till midsommar då det tas upp och torkas och får bli nytt utsäde. 10 kg av sorten Cristo hade vi fortfarande kvar och nästan allt fick plats i våra nya bäddar. Även om vi inte har någon värme på i växthuset förser den svaga vårsolen oss med den lilla extravärmen som behövs för att få vitlökarna att vakna och börja växa.

Samtidigt som mängder av killingar, kycklingar och kalvar kommer till världen är det även slutet på resan för en del. En lika viktig del av livet som starten är måste även slutet vara, det är ett stort förtroende att ha djur. Man gör sitt bästa för att de skall trivas och ha det bra här hos oss under deras tid men lika säkert som starten är slutet för eller senare är det dit vi alla skall, precis som vi människor råder över våra husdjursliv måste vi även se till att det livet avslutas på ett värdigt sätt. Ni har tidigare kunnat läsa om slakt och sett bilder från vårt slakteri, förutom att slakta hemma på gården är det det bästa vi har hittat. Men även om det är resans slut för djuret är det mycket arbete kvar med att ta tillvara köttet på bästa sätt, alla våra nötboskap får hänga i minst 2 veckor från slakt tills styckning för att köttet skall mogna och bli så mört som möjligt, sen styckas det på plats och förpackas, här har vi en bild på en av våra Familjelådor full av styckdetaljer och färs, jag brukar säga att det är en liten bit av allt på hela djuret och tycker du om att laga mat finns det en detalj för alla tillfällen, köttbullar mitt i veckan långkok till helgen och entrecote till sommargrillningarna.

februari 13, 2014 2

Inte riktigt vardag men nästan

Det senaste dagarna har det känts som att man har återvänt lite till sin vardags rytm efter några veckor med jul och nyårsfirande. Nu är man tillbaka med fullkraft och vad är då bättre att sätta tänderna i en ett gammalt projekt som har legat i pipeline länge nu och mognat.Nu när vi har blivit klara med renoveringen av praktikantlägenheten behöver vi något nytt och spännande byggprojekt men innan vi kan börja slita fram skrivdragare och reglar måste det tömmas. Det vi pratar om är en renovering av vår vind här i boningshuset, som alla gamla släktgårdar är den full av minnen och saker. En del får flytta med men mycket får åka på återvinning, skänkas och i vissa få flytta ner igen för en ny chans. Som min svärmor berättade om en ganska oansenlig trälåda som hade varit min frus farfars när han tjänstgjorde under andra världskriget i Stillahavet. Det känns otroligt befriande att bara gå igenom allt för att få vinden tom och redo för uppmätning och planering av bad och sovrum. Dom bästa idéerna får man inte bara sådär utan det måste ligga och mogna lite först.

Men samtidigt som vi gör en insats med detta ligger vår praktikant sjuk så alla det vanliga sysslorna faller på våran lott den med. Här hemma bor det nästan 50 nöt 33 får och nästan 20 getter förutom alla fjäderfä kaniner och grisar så detta med fodring och skötsel tar sin tid. De som kommer till oss på praktik får lära sig detta med djur, hur man fodrar och tankar där kring när det gäller lant och kulturraser, hur man arbetar med djur på ett säkert och roligt sätt och förhoppningen är att när praktikanterna är klara här har dom utvecklat det som kallas djuröga. Förmågan att kunna läsa och tolka det olika djuren, när är de hungriga nyfikna eller bara busiga. Vad är lagom när det kommer till mat och strö hos dem. Plus en massa praktiskt som hur man tämjer kvigor, värkar klövar och kläcker fram kycklingar. Så när vår praktikant nu är sjuk märks det rejält.

Vinter är vår mest aktiva tid med djuren då alla är hemma från sina olika beten och det dyker upp en massa ungar mest hela tiden, i nästan alla våra stall rör sig det blivande mödrarna tungt i väntan på nedkomsten, vi har en ganska utsprid lammning och killning och för korna kommer kalvarna under hela året. Vinter är även en bra tid att förnya gamla vänskapsband mellan skötare och djur. I alla grupper finns det riktigt tama individer som gärna kommer fram och hälsar, betydelsen och vikten av dessa djur kan inte underskattas för de visar resten av flocken att det inte är något farligt och att det möjligen kan bli något gott att smaka på i form av en liten lockgiva. Eller som i detta fall vår fd julgran som har fått ett nytt liv som hos getterna där de kan äta klia sig och stänga mot under nån vekast tid nu. När de inte har träd och buskar att leka med passar en gammal julgran perfekt.

Det är inte bara det fyrfota djuren som man kan få ganska tama, även om inte hönsen kommer springande för att klappas kan man vänja dem vid ens närvara genom att alltid innebära något trevligt och för höns är det att man har med sig lite god mat. Även hur man beter sig inne i buren med hönorna. Lugnt och fint inte en massa hastiga rörelser eller att man försöker få tag i dem. Mat och vatten nära dörren så man enkelt kan fylla på utan att inkräkta allt för mycket på deras utrymme.

januari 4, 2014 0

Hjälp från Simone och Sven

Simone och Sven har varit på besök här hemma precis som hos så många andra i Skåne och södra Sverige, vi har haft mer än vår beskärda del av skador under vinterstormarna men efter dessa två har vi klarat oss förvånansvärt bra. Att Skåne är ett landskap som utsätts för stormar och kraftiga sådana är något som man får räkna med så om man låter döda och skadade träd står kvar där dom kan göra skada eller om man inte ser till att säkra byggnader och då framförallt tak får man räkna med skador. Större delen av den skog som här till gården hittar man i Lybymosse. En mosse som aktivt brukad till för ungefär 50 år sedan där man skördade torv för husbehov och avsalu, gårdarna Lyby och Brunstorp hade alla andelar i mossen där man kunde skörda så mycket torv man ville. Mosse är i dag till stora delar täckt med blandlövskog som domineras av Björk men man hittar även Asp, Al och Ek.

Vi kraftig nederbörd och snösmältning blir den lågt liggande mossen mera en sjö än skog. Det områdena som tillhör gårdar som varit flitiga med torvskördandet är nu helt under vatten och det ända framkomliga vägarna är det vallar som lämnats för att kunna frakta den torra torven ur mosen. Dessa vallar är till stora dela bevuxna med träd och under stormar som dessa ligger därför träden i skock längs med dessa.

Som jag skrev innan så är Björk det vanligaste trädslaget, den gillar vanligen fuktiga marker och har ett stort vattenbehov under sommaren. Björken är snabb att kolonisera nya områden och växer snabbt. Men även om man då kan tycka att mossen är den perfekta platsen för Björk så finns det en stor nackdel. Torv har ett lågt PH och är mycket syrefattigt för att inte rötterna skall dö måste björken ha ett stort men ytligt rotsystem.

Det funker förvånansvärt bra i början av Björkens liv men efterhand som bom blir större och tyngre börjar de ofta att luta och när det börjar blåsa lägger som sig helt ofta drar dom med sig andra träd i fallet och det gör att röjningen blir både farligare och svårare med stammar som ligger i spänn och rotvältor som måste undvikas.Inte bara förlusten av träden påverkar oss utan även en massa extraarbete när stängsel dras med när träden faller. Stängsel som detta måste lagas innan våren och kommande betessläpp. Mossen har under et senaste åren varit ett av våra fokusområden för restaurering. Vi fäller skogen i omgångar för att återskapa det öppna landskapet med betesdjur och en rik markflora. Dessa Björkar skulle alla fällas för eller senare som en del i detta arbete, det blev med Simones och Svens hjälp bara lite tidigare än beräknat.

december 10, 2013 0

Vinterbiodling

Vanligen brukar det inte vara så mycket att gör i i bigården så här års. Efter sista slungningen i augusti får bina sitt vinterfoder och två behandlingar mot ett kvalster som heter varroa och orsakar bina mycket skada både genom att parasitera på larverna men även sprida olika virussjukdomar. Efter augusti detta är det vintervila som gäller och bina får klara sig själva fram till våren då man gör ett första besök ute i kupan för att se hur dem har klarat vintern och om de behöver flera ramar för honung och yngel.

Men vi hade ett ärende till två av samhällena i dag, det skulle äntligen få flytta från sina tillfälliga avläggningskupor till en fin dubbel trågkupa där det kommer att få det betydligt rymligare. När vi flyttade över ramarna fick man sig en överask när flera av dem innehöll täckta yngelceller så väl som larver och ägg. Ingen hade berättat för bina att de borde ha slutat med det så här års och i stället fokuserat på vila inför kommande säsong. Bägge samhällena var birika och hade gott om foder så denna manöver borde inte ha medfört allt för stora störningar för samhället.

november 17, 2013 0