Årets än så länge varmaste dag tillbringas bäst i skuggan av några unga björkar i väntan på en bris eller att kvällens skall ge lite lindring. Med tanke på att fåret var ett av dom första djuren som domesticerades för mer än 10 000 år sedan i det som vi kallar för Irak/Iran borde dom vara vana vid värmen och en torr svensk sommar. Men att se hur dem påverkas av värmen kan man lätt se att anpassningen som har skett av våra nordiska kortsvansfår har varit mycket effektiv. Innan dom flyttade ut på betet i våras klippte vi alla djur så dem inte skulle behöva släpa runt på en massa onödig ull men tittar man på dom nu så är det flera av dem som börjar bli ganska påpälsade. Klövsjöfåret har en stark och slitstark ull av ryatyp även om kan hitta dom flesta ulltyperna på djuren i vår flock, det är himla praktiskt för forna tiders bondmoror. Från sin flock fick man ull till allt från sockar vantar mössor till stoppning för sadlar och seldon. För finare arbeten är sommarullen den bästa stark och glansig efter en hel sommaren utomhus, vinterullen är ganska livlös och har ofta en del rester av vinterfodret kvar.
Några i flocken var dock mer nyfikna än varma och baggen Lars passar på att få lite extra uppmärksamhet, vilken flockledare skulle han vara om han inte såg till att alla som närmades sig hans damer hade goda avsikter? Med lite tur så börjar brunsten om några veckor och vi kan förvänta oss våra första lamm i början av januari.
Inte bara Klövsjöfåren söker skugga vår Granemålatjur Jessy James och hans donna Inga låter sig inte rubbas av en tjurkalv som är betydligt mer sugen på att bussa lite än att bara ligga och vila sig. Det finns inte så många Granemålakor här i välden och i år är första året som vi har haft många nog att dela på dem i flera olika betäckningsgrupper, anledningen till detta är att vi vill ha så många olika kombinationer av olika djur som möjligt, alla tjurar skall få möjligheten att delta i bevarandet och vi är nu i ett läge där alla kvigkalvar kan gå till avel.
Torsdagsmat på sommaren
Överflödets tid i trädgården fruktträd så som körsbär bigarråer och persikor har grenar tunga av frukt, det är många som vill ha sina del av härligheten. Mycket av det som vi skördar säljs direkt till våra olika restaurang kunder. Primörfrukter som dessa njutes bäst färska men det är fantastiskt gott att han torkade körsbär som russin och infrusna persikobitar till glass. Men några körsbär får den stora äran att bli dränkta i socker och sprit med en liten vaniljstång för smaken, om nåt halvår är satsen klar och vi får några flaskor med körsbärslikör så när man sitter där med sin persikoglass kan man ha ett glas hemmalikör i handen och minnas dom varma dagarna medan yrsnön drar kring knutarna.
För den som själv vill testa så är det löjligt enkelt att göra en omgång:
1 kg Körsbär från egna träd eller bästa självplock
0,6 kg Ekologiskt socker
1 liter Brännvin eller annan god dryck på 40%
(1 st Ekologisk vaniljstång)
Blanda allt i en tättslutande burk och glöm bort i ett halvår, sila sedan och tappa på flaska håller sig sedan i många år och blir bara bättre av lite lagring.
Torsdagen här sina fasta mattraditioner och ärtsoppa är en av dom, så här mitt i sommaren kan det vara skönt med en lite lättare variant som är helt vegetarisk, lägg ärtorna i blöt minst en dag före du skall tillaga dem. Salta efter behov och låt dom sedan sjuda i ca 2 timmar salta efter smak och tillsätt det som du själv gillar, denna gången blev det färsk lök och morötter, timjan och peppar för smaken.
I stället för fläsklägg kör vi i dag med nötbringa och ytterlår från våra egna djur, bitarna läggs i en järngryta med lock, till smaksättning tar vi en förpackning ekologiskt tomatkross svarta bönor blandad svamp från skogen, salt och peppar sen är det in i ugnen och vänta 5 timmar. När man sen serverar det hela är köttet så mört att det bara är att plocka bort bitar för kniv är helt överflödigt när man tillagar så här.
En helt vanlig dag i Blekinge
Vansinnigt nyfikna kor man ha, så här på sommaren när de är på bete och man inte själv ser till dem varje dag verkar det som om de tar varje chans att komma och undersöka hur det står till med en. Den tiden som man lägger på dem som unga och att få dem tama är väl investerad tid. Ca 3 månaders uppbindning avslöjar ganska snart om det är en lugn och trevlig individ eller en som alltid kommer att vara svårhanterlig. Alla potentiella avelsdjur måste gå igenom detta och de allra flesta gillar tiden inne i stallet med ryktning och ompyssling. Antingen de är ungdjur eller stora avelstjurar på över 800 kg leds de lätt runt med ett hornrep eller grimma, eller som här kommer och är som ett plåster på en ute i hagen.
Det är inte bara mycket kokontakt när man besöker våra sommarbeten, man blir nästan lite kyrklig när man får kämpa hårt för att undvika att trampa på Jungfru Marie Nycklar. På Ire natureservats stora område med slåtterängar växer det säkert tusentals av dessa orkidéer tillsammans med Fibblor, Slåttergubbar och mycket mycket mer.
Det är inte bara rara växter man hittar i markerna efter denna blöta sommar, årets första Karl Johan fick följa med hem. Man känner sig så rik när man kan gå ut och plocka svamp och bär i skogen. Smultron i backarna och svamp inne bland träden.
Det är inte bara svamp som poppar fram i hagarna. Klövsjötackorna har nu äntligen kommit i gång och lammat. I vanliga fall sker detta i början på året men på grund av sjukdomen Smallenberg blev det mycket senare i år, men det gör ingenting man blir alltid lika glad när fårflocken har mångdubblats och man får chansen att lära känna en massa nya individer. Tanken är att utöka vår flock med Klövsjöfår men det är alltid några som får flytta till andra besättningar för att få bli avelsdjur.
Vi får avsluta dagens inlägg med den fina Granemålaungkon Inga, hennes tjurkalv ville inte alls vara med på bild. Inga är en sån där ko som man bara måste tycka om. Snäll och lagom nyfiken och lättmjölkad som bara den. Skall bli roligt och se hur hon utvecklar sig framöver.
Solvarma smultron
Regntunga skyar när man kommer till Stilleryd för att märka lamm. Vanligen så föds våra lamm eller rättare sagt tackornas lamm i början av året. Men på grund av virus sjukdomen Schmallenberg aborterade nästan alla våra tackor sina foster efter att vi hade tagit dem ifrån baggen. När det stod klart vad som hänt var vi redan i slutet av januari vilket resulterade i att baggen återigen fick träffa sina damer.
Men inte bara lamm fanns det att märka, vår Skånsk Röda ko, Bokeslundsgårdens Holiday, hade fått en liten kille under natten så även han fick sina gula lappar i öronen. Den översta raden SE 070341 är vår gårds unika besättningsnummer som alla de djur som har det som hemmafastighet får. Även om de föds ute på sommarbetet långt från gården. Det andra numret 0057 är hans egna individnummer som bara han heter och den sista lilla siffran 8 är en kontrollsiffra som har mest betydelse för riktigt stora gårdar där det föds många kalvar.
Men det är inte bara djur som det finns att beskåda i naturreservaten, letar man lite finner man snart sommarnattens okrönta drottning Nattviolen. Den doftar stark från skymningen och lockar till sig pollinerande svärmare.
Alla sinnen skall mättas. Doft, syn och hörsel har fått sitt, nu väntar smaken av solvarma smultron från betesmarkerna. Känslan av att plocka smultron på strå blir som den bästa tidsmaskinen och genast förflyttas man tillbaka till barndomens somrar hos mina farföräldrar Elsa och Anker i byn Lilla Laxemar, Småland. Solvarma smultron och spenvarm mjölk direkt från grannen var min sommarlovsfrukost.
I solens tecken
Friden har infunnit sig i grishagen när nästan hela kullen har flyttat till sina nya hem, vissa får bli avelsdjur och en garanti för rasens fortlevnad, dom andra kommer att få sitt livs sommar och få leva som grisar skall leva. Kvar hemma har vi nu bara suggan Helena och vår Pelle gris, han höll inte riktigt jämna steg med sina syskon så han fick vara kvar hemma och hålla sin mor sällskap, vad kan vara bättre än att ligga i solen med rumpan i en lerhåla med sin mor? om man är gris förstås.
Medan Helena och Pelle slappar i solen sliter jag och våran praktikant med att hinna rensa grönsakslandet nu när förhållandena är optimala, lagom torrt i jorden sol värme och en lätt vind, det gör att ogräset torkar och dör direkt när man har kört över med hjulhackan mellan raderna och handrensat mellan plantorna. Lök och Bondböner växer så mycket så man nästan ser det med blotta ögat och det finns massor att skörd till köket, mestadels bladgrönt men även mjäll och fin vitlök kan man gå ut och plocka på friland nu.
Det är inte bara i trädgården som det knackar även i kläckarn hittar man lite överraskningar, årets tre första Pärlhönskycklingar har sett dagens ljus, dessa är viltfärgade men är även det som man kallar för vitbröstade man ser det tydligt på dom små för dom har ett nästan vit huvud och mage. Pärlhönan kommer i från Afrika och deras kycklingar ger i från sig ett helt annat ljud än vanliga kycklingar dom är även lite bråttom att bli stora och är väldigt företagsamma och börjar direkt leta efter mat.
Att vara djurbonde är bäst på sommaren, alla ens skyddslingar är ute på betet och får reda sig själva fram till hösten, Visst er man till dom och försäkrar sig om att dom har lagom med gräs mineralfoder vatten och allt annat som ett djur behöver men att slippa fodra varje dag, ryckta och mocka är så himla skönt.
Man får även uppleva så mycket mycket skönhet när man är ute i sommaren, alla årstider har sin charm och glädjeämnen och även om vi går kalvar under hela året känns det att dom som föds under sommaren har det där lilla extra försprånget. Få börja sitt liv på grönt gräs med solen i ansiktet, få vakna på morgonen med dimmorna tätt intill och se hur dom skingras i gryningsljuset, sommar kalvar dom har det lätt dom.
Vårbruk med gamla rötter
Man trodde aldrig dagen skulle komma då hela Havrestycket grönskade, en vår som saknar motstycka här hemma gjorde att vi var sen på det i år. Vårbruket är en av dom mest intensiva tiderna på gården för det är så mycket som skal göra på en och samma gång men ändå i rätt ordning för att allt skall bli bra. Här på gården kör vi med en fyraårig växtföljd, på våren år 1 börjar vi med att sprida komposterad stallgödsel sen skall den plöjas ner, hela stycket skall harvas för att få en jämn och fin såbädd när vi sedan kommer ut med såmaskinen och för att allt skall bli jämt och fröna skall få bra kontakt med marken kör vi med en ringvält. Sen är det bara att hålla tummarna för att vi får lite regn och allt börjar spira så fort som möjligt så inte fåglarna äter upp allt.
År ett betyder inte bara att vi odlar havre utan att vi även startar vallen som vi kommer att skörda till vinterfoder år 2-4. Vallen etablerar sig långsamt och odlas med fördel tillsammans med spannmål för den är så mycket snabbare och konkurrerar bättre med ogäset än vad vallblandningen gör. Vi köper ekologiskt utsäde även en blandning som vi har provat oss fram till passar bra här på gården, den består av både Röd och Vitklöver ca 25 % och Timotej Ängssvingel och Engelskt Rajgräs ca 25 % av varje.
Vi är inte skrockfulla men i bland är det roligt att visa våra praktikanter på hur man tänkt och gjorde för. En sån sak som vi gör är Såbröd ett plattrunt bröd som dekoreras med kransar och oftast en fjäril eller annat djur, Såbrödet placeras på julbordet och fångar upp det gångna årets växtkraft, genom att sedan förvara brödet bland utsädet innan sådd malla ner det och blanda med i såmaskinen återförde man växtkraften till marken igen.
Så för utom Havre och Vallfrö har vi även några nävar malt Såbröd med i såmaskinen när vi kör. Som jag började med så är vi inte skrockfulla Men när vi hade med Såbrödet i år var det nästan inga fåglar som besökte våra fält för att äta sig feta på utsäde och dagen efter vi var klara med ringvälten så kom regnet.
Nu är det inte mer än ca 100 dagar kvar tills både Havre och Korn är klart för tröskan och vi kan fylla på lagren så vi har utsäde till nästa år och foder till våra grisar och fjäderfä. Så medan dom lever på det som vi odlar år 1 i växtföljden får kor får och getter allt det som vi skördar år 2-4 + all den halm som blir när man har tröskat, allt kommer till användning och inget går till spillo.
Vem saknar kon när båset är tomt?
Total glädje när vår Fjällnära ko Saga och lånetjuren Gordon utforskar sin hage efter betessläppet så mycket att smaka på och springa runt i. Under vårvintern har vi jobbat hårt med att få fäladen i ordning för sommaren och när korna nu kommer på plats så känns det helt rätt. Kornas betande och tramp kommer att återföra detta området till sin glans dagar. Om några år kommer det att finnas tre fina slåtterängar och en beteshage rik på djurliv och växter.
Man saknar inte kon fören båset är tomt heter det men jag skall i ärlighetens namn erkänna att det stämmer dåligt in på mig. Efter ett halvår med djur i stallet känns det bara fantastiskt att det äntligen är tomt och redo för storstädning med högtryckstvätten och sen ett lager kalkfärg i hela stallet.
Inte bara korna tycker om att vara ute i solen, våra Fifty five floweryhöns FF intog söderväggen för lite klassiskt sandbadande och en hedersstund med tuppen. FF är den äldsta svenska rasen som medvetet skapats, den såg dagens ljus 1955 tack vara pastorn Martin Silverudd han ville hjälpa småhönseriägare att bedriva en naturlig hönsskötsel där djuren var anpassade till det svenska klimatet, lade många och stora ägg och i dom flesta av hans raser även könsvisande. Könsvisande betyder att man utifrån kycklingens färg kan se om det är en tupp eller höna och i vissa fall om den är en korsning eller renrasig. FF och dom andra kulturhönsen som bevaras av Svenska Kulturhönsföreningen är ytterst lämpliga för dig som vill ha en flock djur ute i trädgården som ger dig och din familj ägg till frukostbordet. Men även till den som vill vara lite större och sälja ägg som jag tänker lite här hemma höns som bara funkar.
Men allt på gården är inte bara djur i trädgården och växthuset råder det febril aktivitet för att få alla frön knölar och lökar i jorden så fort som möjligt så dom kan börja växa nu efter denna långa och kalla vår. Inne i växthuset grönskar våra persikor, aprikoser och nektariner för fullt flera av dom har redan grenarna fulla med kart som om några månader är smaskiga och solmogna.
Även full aktivitet i äggkläckaren varje vecka kommer det nu kycklingar efter våra höns och kalkoner samt lite då och då ankungar. Denna lilla vännen är en Torparkyckling vi har haft rasen i nästan 10 år och det är första gången jag kan minnas att vi har fått en kyckling med denna teckningen. Är man duktig på detta med färger på höns kan man utifrån kycklingens färg veta hur den kommer att se ut som vuxen riktigt där är inte jag så det är bara att vänta och se vad som blir.
Brunnslock till fäladen
Att arbeta med jorden och tamdjur är att vara en kedja man fortsätter arbetet med att förändra och förvalta så att kommande generationer skall kunna fortsätta. så går mina tankar kring gammelmormor Inga, för en så där 25 år sen ordnade hon så att en ek blev nedtagen och uppsågad till plank och reglar. Hon visste inte då vad dom skulle användas till men säkert fanns det en tanka om att dom kommer säkert till bra användning i framtiden. Mycket riktigt i april 2013 var det äntligen tid att använda dom.
Ek är så där jobbigt hårt att arbeta med och det behövs bra grejer för att det skall funka tillkapning ordnas bäst med bänksåg och sen måste varje skruvhål borras och försänkas innan skruvarna kan komma på plats.
Nu kan det vara så att vi tar i lite i överkant men det känns bättre att göra det ordentligt från början så slipper man göra om senare, 4 st 10 cm skruv i varje ända det blir 80 cm på bara en liten stump vid sidan av luckan, dom fullånga planken har 20 skruv var i sig.
Så här blev resultatet med den lite lyxiga detaljen så luckan hålls öppen och är lättare att stänga
Lite för tung att få på plats själv men med två starka praktikanter gick det hur bra som helst
Myran blir mamma
Vilken klump! största kalven jag sett på våra djur och på en kviga, ingen rolig upplevelse. Kalvarna på alla våra raser brukar bara trilla ur kon när det är tid för förlossning men denna gången var det tvärt om. Efter att flera dagar av att se ut som kalven kunde komma var det till slut tid för hans ankomst. Men efter några timmar av värkarbete tog alt stopp och kalven kom inte längre än att man såg klövarna. Efter en undersökning stod det klart att kalven låg som han skulle med frambenen ute och huvudet strax bakom men hann vår så stor att hon inte orkade få ut han på egen hand. Jag och vår praktikant Hamish fäste dragrep i frambenen och fäste kon i ena hörnet, sakta men bestämt började vi sedan dra och efter ca 1 min var kalven ute välskapt på alla sätt och vis.
Den nyblivna mamman gjorde allt rätt och knöt an till kalven direkt och började slicka honom torr. efter bara en lite stund försökte han sig på sina första stapplande steg även om alt är väldigt nytt och stort kom han snart på bena och hittade mammans spenar och fick i sig den viktiga råmjölken som är full av fett och antikroppar som han behöver.
När vi tittar till dom efter arbetsdagen har kon gömt han i halmen och han ligger så stilla han kan så vi inte skall se honom, känslan av att allt går nästan som det ska är underbar! Årets sista Granemålakalv har nu anlänt och vår flock har nu utökats med tre tjurar och en kviga.
Skånska rödkossa i Expressen
Känns alltid lite lustigt att se sig själv i tidningen och läsa vad folk skriver om en, i senaste numret av Expressens bilaga Leva &bo på landet kunde man läsa om oss och Gårdsnära.se arbeta med att skapa en portal för konsumenter att hitta producenter, i tidningen finns även kontaktinformation till producenter i dit län där du kan köpa köttlåda direkt från bonden som fött upp djuren. Våra Skånsk röd kossa Hanna-Lovisa pryder en sida och låter oss i familjen vara med på ett hörn, Skånska röda är den perfekta rasen för dig som vill ha trevliga djur, mjölk och kött till den egna familjen och utmärkta och anpassade naturvårdare för sydsvenska förhållanden.
Vill du veta mer om gårdsnära kolla in på : http://www.gardsnara.se/ http://www.facebook.com/gardsnara?ref=ts&fref=ts eller https://twitter.com/gardsnara
Här hemma har vi även fått besök av två sällsynta fåglar, från Helena och Jonas på Lönshult http://www.lonshult.se/ fick vi för nästan en månad sen en omgång med avelsägg från Ölandsgäss. En av våra mest hotade svenska fjäderfäraser det finns endast 104 djur så dessa två är ett välkommet tillskott till rasen. Om några dagar är dom starka nog att flytta hem igen till Lönshult och till sommaren ansluta sig till dom övriga gässlingarna och föräldrarna i flocken.
En lite suddig bild men vår allra första Göingeget Emma fick i dag en bockkilling det blir den 4 på raken nu och med bara två kvar som skall få ser det ut att bli ett handjursår även för getterna. dom tjejerna som vi har fått kommer vi troligen att behålla och utöka vår flock med och bockarna kommer att om dom har riktig tur få sina alldeles egna flockar i vilka dom kan bli nästa års fäder.
Men det är inte bara djur här hemma som tar vår tid, i våran praktikantlägenhet börjar vi närma oss slutet på renoveringen. Dom första väggarna med panel börjar nu bli klara och med lite tur kommer vi halvvägs i morgon. Mest nöjs är jag att det nästan inte blir en enda bit som inte används. Efterlysning!! käner Du någon som har ett Minikök Trinettkök som dom behöver bli av med tar vi gärna i mot bara skicka ett meddelande så kommer vi.