Man ska ha husvagn

Nu har vi kommit till ytterligare ett steg i vårt hönsår, efter att i flera månader ha kläckt kycklingar och sett dem växa sig stora har nu dagen kommit för att ge några lyckliga få chansen att på ett väldigt konkret sätt bidra till rasens fortlevnad genom att bli kommande års avelsdjur. Det är sammanlagt 96 djur har valts ut för avel men det är inte färdigt ännu ytterligare platser är lediga och för bla våra Fifty five flowery finns det goda chanser att bli vald till avelsdjur i alla fall om man är höna, totalt kvar att rekrytera för hönsen är ca 60 djur, hos pärlhönsen ankorna och kalkonerna är det ytterligare några djur som skall sparas

För dessa våra blivande avelsdjur är bara det bästa gott nog, det flesta av dem har redan vant sig vid utelivet i våra betesburar men nu när de är tillräckligt stora för att bli utvalda till avelsdjur flyter de in i fruktgården där dom lever ett riktigt friluftsliv bland fruktträd och på nätterna har de tryggheten i sitt mobila hönshus. Där inne har dem mat sittpinnar och när det finns behov värpreden. Än så länge går våra blivande avelsdjur från det olika raserna blandade men till hösten när det börjar bli kalt och mörkt flyttar de in rasvis i hönshuset inför kommande avelssäsong

maj 23, 2014 2

GastroNord

Det finns många premiärer som man ser fram mot under våren, första nässlorna första sparrisen eller solvarm honung direkt från kupan. Men den premiären som vi har sett fram mest mot i år är ändå våra kulturraskycklingar, efter månader av arbete presenterade vi årets första omgång på fackmässan GastroNord där kockarna ur svenska kocklandslaget http://www.kocklandslaget.se/index.php tävlade med våra kycklingar i olika anrättningar för att vissa och bjuda besökarna på några av Sveriges godaste kycklingar. Här ser ni lagkaptenen i kocklandslaget Edin Dezmat med två av våra kulturraskycklingar, knappt 4 månader gamla och redan rejält stora med slaktvikter för tupparna på 1,3 kg st.

Har man såna här råvaror brukar man lyckas ganska bra i köket även här hemma men efter att ha smakat deras anrättningar inser man att man ligger i lä rejält. Nu hoppas vi att kunna följa upp med nästa leverans om några veckor så flera får möjlighet att smaka dessa fantastiska kulturraskycklingar. Alla våra djur är garanterat renrasiga och anslutna till Svenska Kulturhönsföreningens http://www.kulturhons.se/ stamböcker för respektive ras, vi arbetar för att dessa raser skall finnas kvar för framtiden och bibehålla sina utmärkta produktionsegenskaper.

På plats i Stockholm blev vi även inbjudna av Gastronomiska samtal för att delta i ett möte kring våra äldre svenska djurraser och odlade mångfald för framtidens svenska kök, du kan lyssna till detta samtal och många fler på http://www.gastronomiskasamtal.se/index.html det är en diger lista med samtal kring aktuella och spännande ämnen.

Det finns stora möjligheter med våran svenska mångfald av djur och växter där man så att säga flyttar ut dessa raser från olika typer av genbanker, dessa växter och djur får åter en framträdande roll i livsmedelsproduktionen precis som dom var skapade för, så egentligen gör man inte något nytt och revolutionerande utan man fortsätter bara det arbetet som alltid har pågått. Dessa djur och växter är kopplade till vårat klassiska svenska kök och kan i framtiden vara med och bidra med en unik terroir.

Tyvärr så måste jag avsluta med en sak som inte är så rolig. Vår vän Linda på Ängsholmens Gårdsmejeri i Uppland http://www.angsholm.se/ driver nordens enda buffelmejeri. Varje dag efter att buffelkorna har kalvat mjölkar de sina djur och förädlar mjölken till underbar mozzarella och andra ostar. Efter att ha haft äran att prova deras ostar grädde och smör kan jag bara rekommendera alla att själva köpa om man får möjligheten. Linda och hennes familj har lagt ner otroligt mycket resurser och tid på sina bufflar och produkter, tack vara dem har vi nu en äkta svensk närproducerad buffelmozzarella. Då känns det så tråkigt när det nu finns ett annat företag kallar sig för Sveriges första buffelmozzarellafabrik och med hjälp av importerad buffelmjölk producerar sk svensk mozzarella långt bort från svenskt djurskydd och restriktiva antibiotikaanvändning. Jag tycker att det är ett grovt intrång att kalla sig för den första när man vet att man inte är det eller att kalla sin produkt för närproducerad när den uppenbart inte är det. Jag hoppas att alla kunniga konsumenter genomskådar denna reklamen och i stället satsar på en äkta svensk buffelmozzarella från Linda

maj 14, 2014 1

Kycklingar på grönbete

Årets första omgångar med kulturraskycklingar har nu flyttat ut i sina betesburar. Varje dag får de färskt rent bete som de kan äta och leta insekter i. Då burarna flyttas varje dag slipper kycklingarna komma i kontakt med sin egen gödsel samtidigt som vallen blir gödslad. Burarna flyttas enkelt med hjälp av en hjulsläde och handtag i var ände av buren beroende på om man vill flytta den framåt eller bakåt.

Kycklingarna har allt de behöver i buren, vatten och mat som fylls på i samband med att buren flyttas då god foderhygien är viktigt för att ha friska kycklingar som växer och utvecklas bra. Kycklingarna väljer mellan gårdens egna havre och korn kompletterat med proteinfoder och så mycket gräs, örter och småkryp som de kan hitta.

Buren har en stor inomhusdel där de är skyddade från regn och sol där de även sina sittpinnar. Att sova på pinne är en stark drift hos hönsfåglar och bidrar till djurens välbefinnande och ett utlopp för ett naturligt behov. Pinnarna sitter 20 cm från bakväggen och därefter 30 cm emellan. Varje kyckling har gott om plats och stor valfrihet i var de skall sitta.

Buren är byggd i tryckbehandlat virke för att tåla utomhusmiljön, inomhusdelen är klädd med plåt i tak och väggar. Utomhusdelen är klädd med putsnät vilket är kraftigt och formfast och ger fullgott skydd mot rovdjur. Lite mindre än hälften av utomhusdelen är sedan taktäckt för att skydda foder och vatten från extern förorening.

När buren skall flyttas fäller man ner en avdelare som underlättar arbetet med att få tag i och hantera djuren övrig tid används inte avdelaren som syns i taket. Kycklingarna flyttar ut i burarna när de är mellan 6 och 9 veckor beroende väderförhållande. När kycklingarna är mellan 4 och 5 månader är det nästan fullvuxna en vanlig kyckling som man köper ute i affären är mellan 5-6 veckor när den är färdigvuxen, det djur som är lämpliga för avel flyttas för vidare uppfödning medan det andra slaktas. Burarna är lämpliga för det flesta typer av fjäderfän så som höns, pärlhöns och kalkoner.

april 22, 2014 2

Packa ägg för att klara posten

Vi på Bokeslundsgården arbetar med mångfald och bevarande av svenska husdjursraser och växter, en del av detta är att man vill ge flera chansen att själva skaffa dessa raser för att de med skall få ha glädjen av att kunna plocka sina egna frukostägg efter tex sina Smålandshöns. Bor man i ett vidsträckt land som vi nu gör är det inte alltid möjligt att hämta sina avelsägg här hemma på gården utan man får ta till hjälp i forma av posten. Deras hantering av paket och brev kan vara mycket styvmodig och för att äggen skall komma fram hela är det viktigt att man packar rätt. Jag vill inte på något sätt ge sken av att vara proffs på detta och det finns säkert många andra bra metoder men detta har funkat bra för oss och våra kunder, se det som lite inspiration om du själv skall börja skicka ägg på detta sätt. För att undvika förväxlingar mellan olika kunders börjar vi med att plocka i hopp hela ordern i en äggbricka som kontrolleras mot beställningen. När det är klart lindas varje ägg i några varv toapapper och placeras sen i en ny äggbricka.

En bricka rymmer 30 ägg och är orden på färre än det sätter vi äggen först och främst i mitten på brickan och undviker hörnen om det är möjligt de det är den mest utsatta placeringen. Tanken med pappret är att ägget skall få viss stötdämpning i sina ändar och förhindra att innehållet flyter ut i paketet om en spricka skulle uppstå. Äggens ålder är helt avgörande om man i slutändan skall få ett bra resultat och många kycklingar, vi skickar inte avelsägg som är äldre än en vecka detta för att efter två veckor avtar livskraften markant, för att man skall ha lite marginaler och ge posten några dagar på sig att leverera paketet skickar vi inte äldre ägg.

När alla äggen är lindade lägger vi på en lika dan äggbricka och med tejp ser till att de sitter stumt mot varandra och äggen har en skyddad ficka där den har gott om stötdämpande material kring sig samtidigt som äggen är skilda från varandra för att undvika skador av kartongen och det andra äggen.

Har man riktig tur får man kartonger från vår lokalföreningen med denna optimala passform för vårt äggpaket, annars så får man fylla upp med ett lager halm kring brickorna så det ligger stilla och inte glider runt inne i kartongen.

Det hela försluts med några varv tejp, bara att skriva dit mottagare och frankera samt hålla tummarna.

mars 14, 2014 7

Är gräset verkligen grönare på andra sidan?

Är man ko är svaret alltid ja på den frågan, det är det vi har lärt våra betesdjur genom århundradena. Du har det bra i den hagen där du är men så fort jag ger dig chansen att bytta finns det något ännu bättre som väntar. På samma sätt som vi har präglat våra djur att villigt gå till nya betesmarker så fort vi har gett dem möjligheten så har vi även agerat själva.

Så länge som det har funnits jordbruk har det funnits en utvecklande kraft att förbättra förädla förändra våra grödor och djur, i mångas ögon sätter man likhetstecken mellan dessa tre ord. Men det finns viktiga skillnader att iaktta. Om du har en flock med kor till exempel och du får mjölk kött och hudar till din egna familj och till att sälja, du får oxar som hjälper dig på åkern så du slipper gräva för hand eller köpa en häst, frid och fröjd. Men så en dag inser du att du får så himla mycket mer betalt för din ost och mjölk än för köttet och du börjar spara kalvar efter dina bästa mjölkkor även om de inte är så köttiga. Här sker förändringen sakta men säkert av din flock eller om man skall se det lite större en hel ras, den är inte bättre än vad den var innan bara anpassad till det rådande marknadsförhållandet. Inte bättre bara bättre anpassad.

Kor är bland det svåraste vi har i våra stall att förändra på detta sett med att anpassa vårt befintliga djurmaterial till efterfrågan. Kor tar lång tid på sig att bli vuxna och får bara en avkomma per år. Om man jämför med får som får dubbelt så många avkommor per år om inte flera och kan börja redan när dom själva är ett år medan korna behöver bli två innan de är färdiga. Även detta med antal avkommor är viktigt för du får dubbelt så många att välja på när det gäller fåren, så det blir lättare att välja ut det han och handjuren med bäst egenskaper och man kommer snabbare fram i utvecklingen.

Men så finns genvägen till framgång eller så har i alla fall många tänkt, i stället för att fortsätta denna anpassning av våra Svenska raser har man tagit chansningen och tagit in helt nya raser som är danade under helt andra förhållanden än våra. Många av dessa satsningar har haft det bästa avsikterna och fått staten som aktör för att gynna den inhemska produktionen och bistå ekonomiskt för att sporra import. Många är det raser som har testats i Sverige och många är och allvarliga är följderna. Men svenska är som han är mest han vill vara modern och ha moderna djur i sina stallar kosta vad det kosta vill, självförtroendet på det som man genom generationer har avlat fram är som bortblåst. När Hollänska kor tyska får och höns från nästan hela världen kommer till oss. Kritiska röster för dessa satsningar på importerade kor fanns det och med argument som att hade man satsat lika mycket resurser på att utveckla den svenska kon som man hade på att importera hade vi haft minst lika bra djurmaterial som producerar lika bra som det importerade gör i sin uppkomstmiljö.

Djur har alltid kommit till oss från andra länder men det har varit i en mycket blygsam omfattning om man jämför med vad som hände under den senare delen av 1800-talet. Då som innan hade varit som ett regn på sjön blev nu i ställer en torrläggning innan man fyllde på nytt vatten från en mängd olika håll. Dessa importerade djuren har satt sina spår i många av våra svenska raser fram till att ett organiserat bevarande tig sin form och man började värna om det som fanns kvar av svenska raser. Det finns en uppsjö av benämningar som används på olika djur allt från allmogeras, lantras kulturras produktionsras ja förvirringen kan bli total, sen att olika personer och organisationer har avvikande synsätt och syfte med sin verksamhet hjälper inte till att göra det hela enklare.

Som engagerad i bevarandet blir man inte allt för sällan frustrerad och förundrad över att våra svenska raser inte är mer populära, var finns stoltheten över det svenska djuren? djur och raser som tillsammans med oss har format vår utveckling och inte minst vårt svenska kök. Vi har fantastiskt fina raser som producerar unika råvaror som borde få finnas även i framtiden och för att det skall vara möjligt måste det finnas djur och lantbrukare som håller dem. Så skall vi sluta kasta ut barnet med badvattnet och värna på bred front om våra unika raser både det som är riktigt gamla och nykomlingarna som har visat att det platsar här? Framtiden ser mörk ut om vi inte gör det, vi går från rasernas tidevarv till hybridernas där lantbrukaren blir uppfödare och avelsarbetet ägs av storföretag. Redan i dag är våra kycklingar och värphöns nästan uteslutande korsningar, det mesta av allt det griskött vi äter är från hybrider, det nötkött vi äter kommer till allt större del från korsningsdjur och om utveckling är den samma hos oss som i andra länder snart även mjölken. Det blir inte längre bonden själv som äger sina avelsframsteg utan det är storföretagens hemligheter hur man blandar till den bästa värphönan.

januari 14, 2014 0

Gårdsnära julklapp

I sommras hade vi nöjet att stå som värd för Erik Östling och Lisa Jungell som står bakom Gårdsnära ( http://www.gårdsnära.se ) är Sveriges största söktjänst för att hitta närproducerad mat och dryck. Under ett dygn var de här och deltog i gårdens vanliga sysslor under sommaren så som stängsling, djurtillsyn och fodring. Samtidigt som allt detta jobb var deras kamera ständigt med och det ni kommer att se här är bilder på gårdens Svenska Kulturraser av höns, ett stort tack till Erik Östling som tagit alla bilder och för att vi får lov att visa de här i bloggen

Först ut är Gammal Svensk Vit Leghorn en ras som har funnits i landet sen 1885 enligt vissa källor ännu tidigare enligt andra. Denna rasen var en gång i tiden landets med talrika och fanns på nästan varje gård runt om i landet. Ursprunget kom från Italien via USA till oss. Den blev omtagen med öppna armar och fick smeknamnet Bondens höna, det som gjorde den så vanligt förekommande är dess goda produktions egenskaper med fint kött och duktig äggläggare utan att vara överdrivet ruvvillig.

Tittar vi vidare hittar vi en dotter till Vit Leghorn som är något riktigt speciellt, Fifty Five Flowery FF Sveriges första egna ras framtagen av pastorn Martin Silverudd 1955. MS ville förbättra VL genom att göra den könsvisande, inte bara att man lättare ser skillnad mellan vuxna djur utan mer med tanka på det nykläckta kycklingarna. Hönorna har det klassiska utseendet med vita blommor längst ut på fjädrarna medan tupparna är mer lik sin förälder och är nästan helt vita med enstaka mörkare partier i hals, vinge och sadel. Även FF är fina slaktkroppar och lägger stora vita ägg.

Vi fortsätter med ännu en dotter till Vit Leghorn i form av Smålandshönan. Det är även Martin Silverudd som ligger bakom denna ras tanken bakom var att behålla det fina bruksegenskaperna från VL men i stället för vita ägg skulle dessa vara bruna. Med ett litet inslag av Rhode Island red RIR som är en annan av dessa riktigt klassiska raserna som har funnits i landet sen slutet av 1800-talet. Med RIR kom även ett lite lugnare temperament och Smålandshönan är mycket trevlig att ha och göra med, även Smålandshönan är könsvisande medan här är hönorna gråaktiga med ett laxfärgat bröst, tuppar är mer randigt grå över hela kroppen med stora fina kammar.

Vill du veta mer om dessa raser kan du besöka Svenska Kulturhönsföreningens hemsida http://kulturhons.cybersite.nu/

december 28, 2013 2