Det är många som skriver och undrar om våra Gammal Svenska Rhode Island Red (GS RIR) och vill veta mera om rasen och deras ursprung samt vad som är skillnaden mellan GS RIR och Eksjöhönan

Under 2003 började vi arbeta med svenska raser då bland annat Silveruddsraserna som skapades av pastorn Martin Silverudd MS. 2004 och 2005 blev det många resor upp i landet från vår gård i Skåne för att försöka få tag på det som fanns kvar av Silverudds raser. Det var så jag kom i kontakt med Sture Svensson på Stenkvills hönsgård utanför Eksjö. Sture var en av det sista kommersiella besättningarna som hade MS Fifty Five Flowery FF i produktion och tog fram brukshönan Rubin 88 för försäljning. Rubin 88 är resultatet av en parning mellan en Fiftyfive Flowery höna och en RIR tupp. Men för att kunna ge upphov till Rubin 88 måste RIR tuppen komma från en speciell linje av RIR. Varför då?

Genom att använda sig av korsningseffekten en teknik där man korsar vissa speciella raser och linjer för att få fram bra bruksdjur med specifika egenskaper. Detta är en gammal teknik och den unika korsningen som blir får i regel ett nytt namn i detta fall Rubin 88.

Just denna RIR linjen som vi kallar Gammal svensk är den linjen som Silverudd själv kom fram till var den bästa för att ta fram en brunvärpande korsning med FF hönor. Det fanns andra nummer i Rubinserien där man i stället använde sig an andra raser så som New Hampshire. Sture var en uppfödare av den gamla skolan och hade testat flera av Silverudds korsningar men hade nu endast kvar två raser, Gammal svensk Rhode Island Red och Fiftyfive Flowery. Han är även mycket kunnig och visade gärna upp sin anläggning, detta var verkligen den gamla skolan där hönsen levde i kullhus under somrarna med stora utegårdar till.eninje av RIRna och en RIR tupp.n GS RIR och Eksjöhönan i kullhus under sommrarna med stora utegårdar.

När jag var på besök hos Sture första gången var jag där för att köpa FF hönor och hade det mesta av mitt fokus på dem. På plats hos Sture fick jag reda på att han även hade en RIR linje och hur han bedrev sin avel för att få fram Rubin 88.

Stures besättning var en av det första som inledde ett samarbete med Silverudd och tog in hans raser. Efter att Silverudds bortgång 1986 fortsatta Sture som han alltid hade gjort med sina höns utan att ta in nytt genmaterial. Sture hade bestämda åsikter om sina djur och det gick väldigt bra att köpa hönor men inte tuppar. Anledningen till detta angav han inte men man kan anta att han ville vara ensam som ha sin linje av RIR och FF. Som tur är fick jag kontakt med Rosita Svantesson som hade FF tuppar så med hjälp av hennes djur startade jag min första flock med FF silver.

Hur unika Stures RIR var uppdagades först senare i efterforskningen efter kulturraser då det inte gick att uppbringa en enda flock förutom hans RIR med sina rötter i gamla produktionsstammar. Stures åsikter om att inte sälja tuppar omfattade även RIR så något/några år efter mitt första besök kom jag förbi för att köpa vanliga matägg. Detta skedde under vårvintern då hans RIR tuppar går med RIR och FF hönorna. Jag fick köpa både bruna och vita ägg och ifrån denna enda omgång med kläckägg härstammar alla djur som föreningen i dag bevarar.

Sture hade haft sina djur sen 1974 då han tog in dem och har inte tagit in något nytt genmaterial sen dess. Anledningen till att det blev denna RIR linje heter Martin Silverudd så förutom att skapa en mängd egna raser har han även indirekt varit med och räddat en gammal svensk stam av RIR till eftervärlden.

Det rörde sig inte om så många djur i början men storleken på flocken ökades redan till året efter och har sedan dess legat ganska konstant. Vi har haft som mål att sprida våra kulturrarser till andra intresserade uppfödare. Vissa raser har varit mycket omtyckta och spridit sig snabbt så som den grönvärpande Isbaren, medan andra som GS RIR har varit lite svårare.Därför har vi i princip själva med att bevara GS RIR under flera år, det är först under senare år som rasen har fått en större spridning och den har fått mera uppmärksamhet.

Förutom att vara en frisk och sund ras som lägger mycket ägg får man även fina slaktkroppar på ungtupparna och äldre avelsdjur. Med en väldigt extensiv uppfödning får man lätt upp dem i en slaktvikt på 1,4 kg vid 4 månaders ålder.

Det har genom åren funnits det som har anmärkt på att GS RIR skiljer sig mycket i utseende från vanlig RIR och även från den tidiga standarden som finns för rasen och jag kan inte annat än att hålla med. De skiljer sig i utseende men flera av de egenskaper som har försvunnit i vanlig RIR finns bevarad i våra GS RIR så som den mörka äggfärgen, tåligheten, lätta kroppsvikten, mycket god äggproduktion. Att de varierar så i färg beror på att färgen på fjädrarna har varit av underordnad betydelse och har fått stå tillbaka för produktionsegenskaperna. Även vikten hos GS RIR är lägre än hos vanliga RIR det är något som redan Silverudd noterade och framhöll som något fördelaktigt då en lättare höna behöver mindre underhållsfoder och är med lönsam för bonden.

Mitt urval av avelsdjur har baserats på det djur som jag såg hos Sture och det första omgångarna med kycklingar som jag fick. Det är djur som varierar i färg från mönstrat brunt till svart hos hönorna medan tupparna är mera mahognyfärgade. Kycklingarna är mörka till nästan svarta och inte alls så ljusa som vanlig RIR.

GS RIR har under det senaste året även fått en dotterras i den sk Eksjöhönan.

Medan vi arbetar med att bevara det ursprungliga utseendet och egenskaperna på GS RIR har man hos Eksjöhönan valt att avla mera på färg hos de vuxna djuren och kycklingarna och ta in djur från andra besättningar. Det är roligt att intresset ökar så mycket att man har valt att skapa en ny ras som bygger på GS RIR men det gör det extra viktigt att bevara kärnan för rasen oförändrad så man alltid kan återvända till ursprunget.