Fyra trådar av metall gör all skillnad om det skall vara en grön djungel av sly och vass eller en betesmark som är på väg att återfå sitt forna utseende. På mindre än ett år har våra Göingegetter och Allmogekor kommit lång med att öppna upp undervegetationen så solen kan nå marken så gräs och örter kan frodas, men än återstår mycket arbete med att bli av med alla dom rotskotten som Salix Asp och Björk skjuter. Det går att röja men effektivast är ändå en blandning av betande djur som med sina olika betessätt som håller det i schack utan att man själv behöver lägga tid eller bruka röjsåg med bensin.
September 2012 när getterna för första gången fick komma in i den nystängslade skogen var det ett överflöd av mat för dem, getter äter helst löv, skott och bark och de behövde inte anstränga sig för att hitta något av det. Lite förenklat kan man se getterna som skaparna av betesmark genom att dom röjer undan mindre träd och buskar medan kor är mera av förvaltare som med sitt betande underhåller markfloran. Får är ett mellanting betar gärna löv och sly men inte lika kraftfullt som getterna och dem klarar inte av förvuxet bete där är korna oslagbara att återigen få en rik och produktiv grässvål.
Bilden här är från 2005 då vi utökade gården med vår mossskog, även om inte skillnaden är så uppenbar redan nu så är det värdefullt att ha bilder som denna för att se vad det är som har hänt. Människan har en förmåga att blicka framåt hela tiden och glömma det som man har uträttat. Det mest påtagliga kommer att bli när dom stora träden tas ner om några år medan arbetet som djuren gör nu är en nödvändig förberedelse, skynda långsamt för att få ett bra resultat.
Årets varmaste dag
Årets än så länge varmaste dag tillbringas bäst i skuggan av några unga björkar i väntan på en bris eller att kvällens skall ge lite lindring. Med tanke på att fåret var ett av dom första djuren som domesticerades för mer än 10 000 år sedan i det som vi kallar för Irak/Iran borde dom vara vana vid värmen och en torr svensk sommar. Men att se hur dem påverkas av värmen kan man lätt se att anpassningen som har skett av våra nordiska kortsvansfår har varit mycket effektiv. Innan dom flyttade ut på betet i våras klippte vi alla djur så dem inte skulle behöva släpa runt på en massa onödig ull men tittar man på dom nu så är det flera av dem som börjar bli ganska påpälsade. Klövsjöfåret har en stark och slitstark ull av ryatyp även om kan hitta dom flesta ulltyperna på djuren i vår flock, det är himla praktiskt för forna tiders bondmoror. Från sin flock fick man ull till allt från sockar vantar mössor till stoppning för sadlar och seldon. För finare arbeten är sommarullen den bästa stark och glansig efter en hel sommaren utomhus, vinterullen är ganska livlös och har ofta en del rester av vinterfodret kvar.
Några i flocken var dock mer nyfikna än varma och baggen Lars passar på att få lite extra uppmärksamhet, vilken flockledare skulle han vara om han inte såg till att alla som närmades sig hans damer hade goda avsikter? Med lite tur så börjar brunsten om några veckor och vi kan förvänta oss våra första lamm i början av januari.
Inte bara Klövsjöfåren söker skugga vår Granemålatjur Jessy James och hans donna Inga låter sig inte rubbas av en tjurkalv som är betydligt mer sugen på att bussa lite än att bara ligga och vila sig. Det finns inte så många Granemålakor här i välden och i år är första året som vi har haft många nog att dela på dem i flera olika betäckningsgrupper, anledningen till detta är att vi vill ha så många olika kombinationer av olika djur som möjligt, alla tjurar skall få möjligheten att delta i bevarandet och vi är nu i ett läge där alla kvigkalvar kan gå till avel.
Goat Moth varken mer eller mindre
Arbetet med att ordna med ved för kommande vintrar är inget för den klene, men det är ett jobb som ger mersmak. Det börjar man med att man vill restaurera betesmarker dels för sina djur men också för mångfalden av djur och växter som gynnas så står man snart inför faktumet att man måste låta motorsågen arbeta. Träd och överskottet från dem är ett stort hot mot vårt kulturlandskap av ängar och beteshagar. Så för oss är det dubbel nytta restaurerade beteshagar och massor av ved till vintern, det blir ofta en rik blandning av olika arter. De mest dominerande i år är Ask Asp Al och Björk. vilket är bra till lite halvbra ved om man räknar på energimängd men allt är odlat här på gården. När man står där som bäst och matar in ved för kommande vintrar är det ofta inte så spännande det som ger något är att se hur vedhögen växer närmare taket men så i går dök något roligt upp. Denna ganska stora mörka larv var fast besluten om att inte följa med in utan kröp i motsatt riktning.
Från en ganska väl perforerad bit Asp hade varit hans hem fram tills i dag, jag har sett dessa nästan helt ihåliga asparna tidigare men aldrig vad som har skapat gångarna. Vi har nästan inga fina Aspar nere i mossen dåalla som vi sågar ner är mer eller mindre fulla av gångar och våra hackspettar har haft en förkärlek att hacka i dessa träd. Nu vet jag varför! vem kan inte motstå en sur och ganska bestämd larv på ca 5 cm?
Denna gynnaren hade en egenhet till, den luktade get, tänkte inte så mycket på det först. Asparna är tagna från skogen där våra getter betar och det är möjligt att en bock eller fem lämnade ett visitkort på denna stocken och det är det som sitter kvar än och ger doft åt larven. Men det hade jag fel i detta är gångarna som den Vanliga trädfjärilens larv gör. Den mer beskrivande namnet Vedborre borde användas i stället för att ge en rättvis bild om vad det handlar för ett djur för denna gynnaren lever i ca 4 år som larv innan den är redo för att förvandlas till vuxen och då äter den inget utan får nöja sig med energireserverna som den har samlat som larv. Så har vi detta med getlukten som snart fick sin förklaring av det engelska namnet Goat Moth vilket känns helt logiskt vilken fjärill skall man ha i sin gethage om inte en Goat Moth?
Torsdagsmat på sommaren
Överflödets tid i trädgården fruktträd så som körsbär bigarråer och persikor har grenar tunga av frukt, det är många som vill ha sina del av härligheten. Mycket av det som vi skördar säljs direkt till våra olika restaurang kunder. Primörfrukter som dessa njutes bäst färska men det är fantastiskt gott att han torkade körsbär som russin och infrusna persikobitar till glass. Men några körsbär får den stora äran att bli dränkta i socker och sprit med en liten vaniljstång för smaken, om nåt halvår är satsen klar och vi får några flaskor med körsbärslikör så när man sitter där med sin persikoglass kan man ha ett glas hemmalikör i handen och minnas dom varma dagarna medan yrsnön drar kring knutarna.
För den som själv vill testa så är det löjligt enkelt att göra en omgång:
1 kg Körsbär från egna träd eller bästa självplock
0,6 kg Ekologiskt socker
1 liter Brännvin eller annan god dryck på 40%
(1 st Ekologisk vaniljstång)
Blanda allt i en tättslutande burk och glöm bort i ett halvår, sila sedan och tappa på flaska håller sig sedan i många år och blir bara bättre av lite lagring.
Torsdagen här sina fasta mattraditioner och ärtsoppa är en av dom, så här mitt i sommaren kan det vara skönt med en lite lättare variant som är helt vegetarisk, lägg ärtorna i blöt minst en dag före du skall tillaga dem. Salta efter behov och låt dom sedan sjuda i ca 2 timmar salta efter smak och tillsätt det som du själv gillar, denna gången blev det färsk lök och morötter, timjan och peppar för smaken.
I stället för fläsklägg kör vi i dag med nötbringa och ytterlår från våra egna djur, bitarna läggs i en järngryta med lock, till smaksättning tar vi en förpackning ekologiskt tomatkross svarta bönor blandad svamp från skogen, salt och peppar sen är det in i ugnen och vänta 5 timmar. När man sen serverar det hela är köttet så mört att det bara är att plocka bort bitar för kniv är helt överflödigt när man tillagar så här.
Soldyrkarna
Sol, värme och långa dagar en Svensk sommar när den är som bäst. Våra pumpor och meloner kunde inte vara gladare. Att kunna gå ut och fylla grönsakskorgen med sockerärtor, broccoli och små små zucchini allt lika gott naturell som lätt ångat. Alla timmar i våras som man lade på markberedning och gödsling kommer nu igen med råge i form av grönsaker och bär.
Det är inte bara utomhus man får skörda i växthuset är vi nu bara dagar ifrån att njuta av de första aprikoserna. I vår lilla inomhus fruktodling står nektariner, persikor och mandlar tätt och letar man mellan bladen hittar man gott om frukt. Det kommer även att finnas gott om olika sorter som mognar till långt in på hösten.
Till efterrätt blev det i dag ett stort fat med persika, färskare än dessa går inte att få. Det är en otrolig skillnad i smak mellan persika som får mogna i solen ända till den är hel klar. Inga konstigheter eller bekämpningsmedel bara riktig sommarmat.
På besök hos får och kor
Efter ett telefonsamtal från en man i Blekinge som bar intill ett av det naturreservaten son vi betar med våra djur blev det en liten utflykt för att fånga in flocken som skulle driva runt vind för våg. Väl på plats var det svåraste att hitta korna för dem var där det skulle vara, i sin hage. nån hade lämnat grinden öppen men inga täcken på att djuren hade varit ute. Men det är lika bra att ta det säkra före det osäkra så vi ropade på korna och så gick vi gemensamt över till den andra hagen som är full av bete. När vi ändå var i krokarna passade vår praktikant och jag på att besöka vårt andra bete Stilleryd ute vid kusten, det är tur att en del av våra Granemålakor är röda för när dom gömmer sig i skuggorna är dom minsann inte så lätta att hitta.
Vår äldsta kor Rut född -99 tillika ledare i flocken har bästa platsen i skuggan, hela flocken är mer eller mindre alla ättlingar till henne och undre dom 9 år vi har ägt henne har hon fått 6 kalvar det är ganska bra gjort med tanke på att hon var gravt överviktig och det tog några år innan hon blev dräktig första gången, efter det har det gått som på räls med dom andra.
Inte bara kor bor på betet i Stilleryd även stora delar av vår flock med Klövsjöfår kan man hitta där, 19 tackor baggen Lars och mer lamm än man minns utan fusklapp.
Trots att lammen är födda senare än vanligt växer dom så det knakar förutom dem vanliga vita och svarta lammen finns det även en brun bagge, det är den andra gången som vi har fått ett brunt lamm, mycket trevligt men överraskande.
Den första dagen på vuxenlivet för årets bockkillingar, det har blivit gamla nog nu för att lämna mamma och systrar för att flytta med pappa Dunderhård till ny saftig vallåterväxt vid våra dammar. Anledningen till att vi särar på han och hondjur är att vi vill att getterna skall sluta med sin mjölkproduktion och komma i form till beteckningssäsongen som börjar i augusti/september, vi väll även ha koll på vem som är far till vilka killingar och då får alla handjur flytta så långt bort från getterna som det bara går. En get är dräktig i ca 5 månader och från slutet på denna månaden brukar dom börja brunsta.
Känns extra roligt att få träffa denna kilen, i vintras hade han hans mamma lite svårt att föda fram honom och vi fick hjälpa till att få ut klumpen. Nu är han så pass välväxt att han klarar sig själv utan mamma.
Man kan lugnt säga att nästan 30 getter har ganska stor inverkan på sin närmiljö. I skogen har vi 1-2 gånger i veckan gått ner och fällt mindre träd och sly så att getterna har kommit åt blad skott och bark på dom yngre grenarna. Förhoppningen är att inom några år ha en återställd betesmark med enstaka träd i stället för sumpskog med Björk och Al.
Men det är inte bara framsteg med getterna, en av dom yngre getterna har fått en skada på juvret som har lett till en inflammation, inget annat att göra än att ringa vår veterinär Julius som kom och skrev ut en kur Ehacilin, så nu är det bara att behandla och se hur juvret reagerar på behandlingen geten själv och hennes killing verkar helt opåverkade av inflammationen och har bra aptit och humör.