Svenska Kråsduva

ImageSå här så det ut tidigare i våras från vår granne i Högseröd fick vi hem 5 par Svenska Kråsduva. Det är en av våra tre svenska duvraser och fyller 50 år som egen ras i år, dom andra två är Svensk tumlare och Göteborgs tummlare. Det finns inte så många som har Svensk Kråsduva och ännu färre av dom som arbetar för att bevara den fri från inkorsning av likande raser och vill bevara deras fina bruksegenskaper.ImageRedan första morgonen här hemma hade dom börjat lägga ägg och arbeta på detta med att få boet i ordning. Duvor lever i par och bägge föräldrarna hjälper till med vården av ungarna, redan innan den ena kullen är flygfärdig har dom börjar ruva på nästa. Duvor är väldigt tacksamma och bygger villigt ett rede i sin bolåda med vad dom kan hitta, hö fjädrar eller små grenar. Dom är dock inte så noga med och städa och efter hand som ungarna växer kan det bli ganska förorenat och en storstädning då och då i lådan är ibland välbehövligt.ImageDuvor är lita av mjukisar kommer man för nära flyger dom gärna undan medan en tupp eller gåskarl kan gå till anfall. Enda gången dom verkligen står på sig är när dom försvarar sina ägg och ungar. Med näbb och vingar gör den allt för att jaga bort handen.ImageEfter nästan 3 veckor kläcks ungarna och här hemma är det nästan alltid två, dom ser inte så mycket ut för världen och är helt beroende av att föräldrarna matar och värmer dom.Image

Vårbruk med gamla rötter

ImageMan trodde aldrig dagen skulle komma då hela Havrestycket grönskade, en vår som saknar motstycka här hemma gjorde att vi var sen på det i år. Vårbruket är en av dom mest intensiva tiderna på gården för det är så mycket som skal göra på en och samma gång men ändå i rätt ordning för att allt skall bli bra. Här på gården kör vi med en fyraårig växtföljd, på våren år 1 börjar vi med att sprida komposterad stallgödsel sen skall den plöjas ner, hela stycket skall harvas för att få en jämn och fin såbädd när vi sedan kommer ut med såmaskinen och för att allt skall bli jämt och fröna skall få bra kontakt med marken kör vi med en ringvält. Sen är det bara att hålla tummarna för att vi får lite regn och allt börjar spira så fort som möjligt så inte fåglarna äter upp allt.

Image

År ett betyder inte bara att vi odlar havre utan att vi även startar vallen som vi kommer att skörda till vinterfoder år 2-4. Vallen etablerar sig långsamt och odlas med fördel tillsammans med spannmål för den är så mycket snabbare och konkurrerar bättre med ogäset än vad vallblandningen gör. Vi köper ekologiskt utsäde även en blandning som vi har provat oss fram till passar bra här på gården, den består av både Röd och Vitklöver ca 25 % och Timotej Ängssvingel och Engelskt Rajgräs ca 25 % av varje. Image

Vi är inte skrockfulla men i bland är det roligt att visa våra praktikanter på hur man tänkt och gjorde för. En sån sak som vi gör är Såbröd ett plattrunt bröd som dekoreras med kransar och oftast en fjäril eller annat djur, Såbrödet placeras på julbordet och fångar upp det gångna årets växtkraft, genom att sedan förvara brödet bland utsädet innan sådd malla ner det och blanda med i såmaskinen återförde man växtkraften till marken igen.

ImageSå för utom Havre och Vallfrö har vi även några nävar malt Såbröd med i såmaskinen när vi kör. Som jag började med så är vi inte skrockfulla Men när vi hade med Såbrödet i år var det nästan inga fåglar som besökte våra fält för att äta sig feta på utsäde och dagen efter vi var klara med ringvälten så kom regnet. ImageNu är det inte mer än ca 100 dagar kvar tills både Havre och Korn är klart för tröskan och vi kan fylla på lagren så vi har utsäde till nästa år och foder till våra grisar och fjäderfä. Så medan dom lever på det som vi odlar år 1 i växtföljden får kor får och getter allt det som vi skördar år 2-4 + all den halm som blir när man har tröskat, allt kommer till användning och inget går till spillo.

Vem saknar kon när båset är tomt?

ImageTotal glädje när vår Fjällnära ko Saga och lånetjuren Gordon utforskar sin hage efter betessläppet så mycket att smaka på och springa runt i. Under vårvintern har vi jobbat hårt med att få fäladen i ordning för sommaren och när korna nu kommer på plats så känns det helt rätt. Kornas betande och tramp kommer att återföra detta området till sin glans dagar. Om några år kommer det att finnas tre fina slåtterängar och en beteshage rik på djurliv och växter.ImageMan saknar inte kon fören båset är tomt heter det men jag skall i ärlighetens namn erkänna att det stämmer dåligt in på mig. Efter ett halvår med djur i stallet känns det bara fantastiskt att det äntligen är tomt och redo för storstädning med högtryckstvätten och sen ett lager kalkfärg i hela stallet.ImageInte bara korna tycker om att vara ute i solen, våra Fifty five floweryhöns FF intog söderväggen för lite klassiskt sandbadande och en hedersstund med tuppen. FF är den äldsta svenska rasen som medvetet skapats, den såg dagens ljus 1955 tack vara pastorn Martin Silverudd han ville hjälpa småhönseriägare att bedriva en naturlig hönsskötsel där djuren var anpassade till det svenska klimatet, lade många och stora ägg och i dom flesta av hans raser även könsvisande. Könsvisande betyder att man utifrån kycklingens färg kan se om det är en tupp eller höna och i vissa fall om den är en korsning eller renrasig. FF och dom andra kulturhönsen som bevaras av Svenska Kulturhönsföreningen är ytterst lämpliga för dig som vill ha en flock djur ute i trädgården som ger dig och din familj ägg till frukostbordet. Men även till den som vill vara lite större och sälja ägg som jag tänker lite här hemma höns som bara funkar. ImageMen allt på gården är inte bara djur i trädgården och växthuset råder det febril aktivitet för att få alla frön knölar och lökar i jorden så fort som möjligt så dom kan börja växa nu efter denna långa och kalla vår. Inne i växthuset grönskar våra persikor, aprikoser och nektariner för fullt flera av dom har redan grenarna fulla med kart som om några månader är smaskiga och solmogna.ImageÄven full aktivitet i äggkläckaren varje vecka kommer det nu kycklingar efter våra höns och kalkoner samt lite då och då ankungar. Denna lilla vännen är en Torparkyckling vi har haft rasen i nästan 10 år och det är första gången jag kan minnas att vi har fått en kyckling med denna teckningen. Är man duktig på detta med färger på höns kan man utifrån kycklingens färg veta hur den kommer att se ut som vuxen riktigt där är inte jag så det är bara att vänta och se vad som blir.

Brunnslock till fäladen

ImageAtt arbeta med jorden och tamdjur är att vara en kedja man fortsätter arbetet med att förändra och förvalta så att kommande generationer skall kunna fortsätta. så går mina tankar kring gammelmormor Inga, för en så där 25 år sen ordnade hon så att en ek blev nedtagen och uppsågad till plank och reglar. Hon visste inte då vad dom skulle användas till men säkert fanns det en tanka om att dom kommer säkert till bra användning i framtiden. Mycket riktigt i april 2013 var det äntligen tid att använda dom.ImageEk är så där jobbigt hårt att arbeta med och det behövs bra grejer för att det skall funka tillkapning ordnas bäst med bänksåg och sen måste varje skruvhål borras och försänkas innan skruvarna kan komma på plats.ImageNu kan det vara så att vi tar i lite i överkant men det känns bättre att göra det ordentligt från början så slipper man göra om senare, 4 st 10 cm skruv i varje ända det blir 80 cm på bara en liten stump vid sidan av luckan, dom fullånga planken har 20 skruv var i sig.ImageSå här blev resultatet med den lite lyxiga detaljen så luckan hålls öppen och är lättare att stängaImageLite för tung att få på plats själv men med två starka praktikanter gick det hur bra som helst

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑