Kulturraser

Image

En glad överraskning i dagens Skånskan, nya Kulturhönsföreningen får lite mera reklam för sin verksamhet, i dagsläget finns det en interimsstyrelse men under våren kommer det att kallas till ett första årsmöte där föreningens stadgar och syfta kan antas. Mera information om föreningens arbeta hittar du på http://www.facebook.com/groups/356334151043263/ och dom olika raserna på http://www.bokeslundsgarden.com/about/9-hons

Arbetet med att bevara dessa raser har fram tills nu legat på det få djurägarna som har intresserat sig. Att en förening bildas är en nödvändighet för att säkra ett långsiktigt bevarande. Den absolut viktigaste rollen som en sådan förening har är att föra en stambok/register över det besättningarna som ansluter sig till bevarandet.

 

Vi har arbetat med våra raser under lång tid och det känns jätte roligt att fler får upp sina ögon för dessa fantastiska svenska raser som allt för länge har varit bortglömda.

Fjällnärakon Kransa

Image

Fjällnärakon Kransa blir lite otålig när hon måste vänta på sin tur att få vatten.

Morgonrutinerna i stallet är väldigt viktiga då kor är utpräglade vanedjur, allt skall helst göras i samma ordning och på samma tid och av samma person. Då är de som gladast men det hindrar dem inte från att klaga lite när de måste vänta lite. Våra djur bor under vintern i ett vindskydd som består av ett tak och tre väggar, de kan välja själva om de skall vara inne eller gå ut i vinterhagen.Vi har även två boxar inomhus och möjlighet att binda upp 7 djur om det skulle behövas, anledningen till att Kransa står inne är att kon inte kommer överens med de andra djuren i sin grupp eller rättare sagt så kommer de inte överens med henne. Kransa tillhör rasen Fjällnära och de är nästan alltid kulliga (naturligt hornlösa) har man inga horn står man lågt i rang och måste flytta sig för de som står högre i rang och bestämmer.

Att ha djuren uppbundna gör vi så lite som möjligt, även om alla rekryteringsdjur djur som vi själva skall behålla och använda i avel får stå uppbundna under ca 3 månader när de är kring 1 år gamla. Detta gör man för att de skall bli tama och vana vid att bli hanterade av sin skötare, många av våra djur blir så tama efter den perioden att de kommer fram till en ute på betet för att bli klappade och kela lite. Så här vid nyåret känns det som man precis tog hem djuren från betet och började vinterfodringen av dom, vanligen så fodrar vi dom i ca 6 månader och har dom på bete i 6 månader, men eftersom våren var tidig och vi släppte ut dom första djuren på bete redan den 28 mars blev nästan 8 månaders betessäsong för dom kunde gå kvar till slutet på november.

Söndagsfrukost

Image

Söndagsfrukost med saltrulle och inlagd smågurkor

Vi strävar efter att vara så självförsörjande som möjligt när det gäller inte bara men främst den mat vi äter här hemma. Smörgåspålägg från affären har varit bland det svåraste att ersätta men när man gör sitt egna pålägg från saltrulle blir man minst sagt inspirerad att anstränga sig mera.

Hur enkelt som helst att göra, man låter saltrullen ligga i saltlag i 1-2 veckor

Sen låter man köttet ligga i vanligt vatten över natten innan man kokar det i osaltat vatten med lagerblad och kryddpeppar 1-2 timmar sen låter man köttet vila och när det har svalnat är det bara att skiva upp och njuta. Inlagda smågurkor till är en självklar kombination.

Håller sig 1-2 veckor beroende på hur kalt man förvarar den men den tar slut långt innan dess.

Björkskogen

Image

Man lider inte brist på björkved när skogen ser ut så här, bara synd att det är en liten del av den som är lika välskött. Det mesta som hamnar i vedboden nu är Al, Vide och Asp långt från förstahandsvalet men när man röjer blir det mycket sånt, och så mycket smålänning är man att det inte skall få ligga kvar. Sen 2005 då vi övertog vårt skogsskifte har det alltid funnit gott om arbete att göra, det som vi i dag kallar skog var för 50 år sedan öppen mark och del av en torvtäckt till gårdarna i dom närliggande byarna. I takt med att användningen av torv till bränsle minskade lät fler och fler av markägarna området växa igen med skog. Eftersom torvmossar är blöt större delen av året har det varit svårt att bedriva skogsbruk och få ut något annat än ved för husbehov. Arbetet med att återskapa betesmarken som tidigare fanns har redan börjat, den första insatsen är att hugga alla träd som är skadade, sjuka eller lutar på andra, varje vinterstorm leder till att några träd tappar fästet och ibland faller helt men oftast fastnar i andra på vägen ner. Andra steget blev att stängsla området så att getter och kor kan hjälpa till och röja bort ris och sly och gynna gräs och örter.

Image

Målet är att vi skall ha ca 100 träd på vårat nästan 1,7 ha stora område, dessa träd skall främst vara Al då dom har det bästa rotsystemet och trivs väldigt bra på gammal mossmark, men även Asp Bok och Ek kommer att finnas kvar.

Image

Klassisk vintermat som tar lång tid att laga perfekt nu i mellandagarna.

I dag står det köttgryta på högrev från gårdens egna djur på menyn, för att få bästa kvaliten måste man ha bra råvaror och det börjar redan när djuret lever. Våra kor getter och får lever uteslutande på grovfoder, det betyder att dom på sommaren äter gräs, löv och örter, under vintern får dom torkat hö eller konserverat gräs i form av ensilage. Detta gör att köttet får bästa möjliga balans av bla omega 3 och 6. Djuren slaktas på ett småskaligt slakteri, innan styckning får köttet hänga i minst 2 veckor och hängmöras. För att få den rätta smaken får köttet ligga i saltlake i ca 2 veckor innan tillagning, laken gör man enkelt med 10 liter vatten, 2,5 dl socker, 14 dl salt och om man vill ha en finare färg 1 tsk salpeter. Saltlake ställer man kalt och vänder på köttet några gånger det är extra viktigt om man har flera bitar i laken samtidigt så att saltlaken verkligen kommer till att tränga in ordentligt i alla bitar.

Recept till vintrig högrevsgryta

2 kg rimmad högrev (urvattnad)

5 dl weissbeir

3 dl vatten

2 paprikor

2 gullök

2 tomater

1 tsk rosmarin

1 tsk timjan

svartpeppar  ej salt Lagerblad

bryn kött och lök blanda i resten i ugnsgrytan

175 C  3 timmar

Vintermorgon

Image

Härligt med lördagsmornar sova lite längre och ha tid att prova upp det nya plättlaggen. Får bara springa ut i hönshuset först och hämta in lite pinfärska ägg från gårdens glada frigående damer.Image

Lönnsirap och gammelmormors jordgubbssylt är det perfekta tillbehören när man har lördagsfrukost med snöflingepannkakor

Bara till lyst

ImageImageImage

Såhär mitt i vintern förbereder sig påfåglarna som bäst för att säkra artens fortlevnad, för tupparnas del innebär det att deras stjärtfjädrar börjar växa ut på nytt efter att dom fällde dom gamla i höstas. Släpet är inte ens halvvuxet ännu till sommaren mäter det nästan 2 meter när fan fäller ut hela. Många av våra djur bidrar med något konkret till självhushållet så som ägg kött mjölk mm men påfåglarna har vi bara för deras egen skull och för att vi skall ha till lyst ute i fruktträdgården. Påfåglar är väldigt vaksamma och det är omöjligt rovdjur både tvåbenta och fyrbenta att smyga sig på dom utan att dom tar till vingarna under ljudliga varningsrop

Vintervila

IMG_4381

Det här med att inte gå ut och arbeta eller göra något på gården är himla svårt. Förutom att göra det nödvändigast nu på vintern som att se till att djuren har mat och vatten att inga nya lamm eller kalvar har kommit som behöver ses till. Att bara sitta ner och njuta av allt som man har arbetat för under sommaren. att ha stall och loft som är fulla med vinterfoder och alla renoveringar av byggnader är klara och en trädgård som bara väntar inför nästa odlingssäsong. Det är svårt att gå in i viloläge och bara ladda batterierna för det finns alltid något som väntar på att bli gjort när man har gård och djur. Desto mer man hinner med ju mer blickar man framåt mot nästa projekt, det gäller att försöka leva i nuet och blicka bakåt lika mycket som framåt. Inget visar det så bra som när man går ut i stallet för att fodra, ensilaget som man har arbetat hårt för att samla in är nu det som djuren ätter under hela vintern så att vi till våren har hagarna fulla av finna kor, tackor, och getter med sina ungar vid sidan redo för att möta en ny sommar

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑